Aftonbladet – 26 oktober 1863, sida 2

Med anledning af den allmänna tyska ja belfesten den 18 Oktober till minne af sla get vid Leipzig, har, såsom man lätt kan tänka sig, det bokfabricerande Tyskland åvägebragt en hel litteratur af historiska skrifter, jubelkalendrar, vaterländische Ehrenbiicher, pairiotieche Bilder?, Gedenkblät ter?, Fest-Musikalbums? o. s. v. ioändlighet. Vi ha haft tillfälle att se ett antal af dessa skrifter, hvilka redan blifvit tillgäng liga i svenska bokhandeln. De äro etmycket olika omfång och värde; men uti en sak stämma de alla öfverens, deruti att nedsätta evenskarne och tala hinligt om dessas deltagande uti kriget för Tysklands betrielse. Det heter öfverailt att det svenska biståndet var dem mera till skada än gagn, att Carl Johan gjorde allt hvad han kunde, för att hindra nordarmen att göra fransmän nen någon skada, samt att preussarne till kämpade sig på egen hand segrarne vid Gross Beeren och Deanewi:z emot Carl Jo hans vilja och till och med i strid emot hans uttryckliga befallning. Oasktadt eljost med en tröttande utförlighet redogöres för alla reöjliga smådetaljer och episoder i sla get vid Leipzig, förbigår man med fullstän dig tystnad de partier af bataljen, der man skolle varit nödsakad omnämna svenskarnes deltagande i striden. Så förbigår man helt och hället de heta strideroa vid byn Schön feld, der ryska artilleriet blef alldeles tillintetsjördt af det franska och der den ryska ermå kåren under Langeron redan var på reträtt och troligen skulle blifvit helt och hållet slagen, om icke general Cardell på eget bevåg och med äfventyrande of en krigsrättsdom, i fall -ban hade misslyckats, ryckte fram i ing med det svenska ridande artilleket efter en mördande strid, som meden tredjedel af det svenska artillerimanpet och bälften sf officeraroe, bragte det franska artilleriet till tystnad och tvang en froask kavalieribriged under general Nan soutv att taga till reträtten. Utan detta kraftiga handteg i rätta ögonblicket är det mycket tvifvel underkastadt, hurudan utgången kommit att bli på denna vigtiga punkt. Liuges alldeles den del Göta artil2 och andra svenska trupper get at Grimaiska förstaden, t, dena utmärkte och all-. mänt ec major v. Döbeln stupade. ; Det heter der mot i de tyske skrifterna, rttj sn prevssise major Friceius med en landt-! värnsbataljon ensam stormat och :intagit tenna förstad; först när han redan jagat! ransmännen på flykten kom svenska gene-; valen Adlercreutz med 2 kanoner och sände, några laddningar efter de flyende. Det! rar den enda hjelp? — tillägges det orda-! srannt lika ufi tvenne särskilda nu utgifna vöcker — som svenskarne under slaget vid: seipzig lemnade sina bundeförvandtet — en j