ER ARS REAR ME RF OP Den politiska horisonten är mycket mulen, och äfven om man lyckas att afvända den för ögonblicket närmast hotande krigsfaran, är det mycket sennolikhet för att det icke kan dröja länge innan krigslågan tändes så att den kommer att gripa vidt omkring sig. Vår regering iakttoger under allt detta en förundransvärdt och beundrandsvärdt lugn hållning, ingen enda af dess regerngsåtgärder vittnar derom, alt den anser tidemomentet farligt och att det redan nästa ögonblick kan gälla att utveckla hela sin kraft. Det är otvitvelaktigt att regeringen icke slumrar, utan väl ger akt på hvad tiden lider, men man skulle nästan kunna på henne lämpa strofen om Sandels vid Wirta bro: Han såg på sitt ur, han bidde sin tid, Han satt som i djupaste frid. Sandels hade vid sin sida sin kamprustade och stridslystna skara, åt hvilken han blott behöfde ge ett tecken, för att den ögonblickligt skulle störta sig öfver fienden och vräka honom tilibaka. Huruvida förhållendet kan sägas vara detsamma med vår regering, lemna vi derhän. Vi ha icke hittills uppmanat till några krigiska rustningar och vi ärna icke heller nu göra det. Vi anse det tvertom vara af vigt, att regeringen undriker allt som kan få utseende af demonstration, och vi finna det vara förträffligt, att regeringen icke begär pågra anslog för dylika ändamål, förr än det visar sig, att de verkligen äro behöfliga. Emellertid förefaller det oss som kunde med de tillgångar som redan finnas för handen en större verksamhet utvecklas, för att afhjelpa åtskilliga af de ögonskenligaste bristerna i vårt försvarsverk. I dessa dagar har omsider ett xongl. bref anbefallt bygandet af ett antal Monitorer efter Iricssonska systemet, och det vore högst önskligt, om man vid utförandet af d:nna order kunde Semida medan jernet ör varmt och icke sofva för mycket på saken. Ett medicinalråd har omsider biifvit utekickadt, för att studera främmande länders inrättningar för fältläkarevård. Det vore herrligt, om dessa studier kunde ske någorlunda i flygande fart och ofördröjligen bära praktiska ftuk ter, ty det är ingen hemlighet, på hvilken ståndpunkt vår fältläkerevård skulle befinna sig, 1 fall vår arm inom kort blefve mobiliserad. Ena närmare undersökniog, huru det i sjelfva verket står till med våra sjöfästningar och en utredning af möjligheterna att inom en kort tid sätta dem 1 fullt försvarbar. skick, skulle tvifvelsutan äfven ba sia stora nytta med sig. Vi omnämnde för kort tid sedan med några ord, att rikets eländers revisorers besök vid Waxholm framkallat en ganska liflig sensation i hufvudstaden, i det man nemligen ville veta alt revisoreroa funnit de kostnader, som på sednare tiden blifvit nedlagda på denna fästning, vara på ett mycket ändamälsvidrigt sätt snvända. Vi ba förgäfves väntat på någon vederläggning ef dessa uppgifier, vare sig från revisorernas sida eler från annat kompetent håll. Deremot har vår fromme kollega Wöktaren uppträdt med följande manhaftiga artikel: I anledning af statsrevisorernas besök å Waxholms fästning innehåller Aftonbladet för i lördags några rader, hvaruti klandersjukan på ett äfven för nämnda blad nog groft sätt tillåtits trampa sanningen under fötterna. Sålunda heter det, att den högst öfverraskande upptäckten blifvit gjord, att då fästningen vänder fyra rader kanoner mot det smalare och grundare loppet emellan staden och fiästningep, som endast kan passeras af mindre handelstartyg, så finnes deremot ingen kanon, ja ej ens plats för en kanon, åt det bredare loppet å östra sidan. Nu kan dock hvar och en med egna ögon öfvertyga sig att fästningen beskjuter det östra loppet med en korsande eid från mera än 30 kanorer, utan att räkna de å öfre vallgången befintliga. At ännu flera finnas å vestra sidan lärer komma sig deraf, att då i krigstid båda inloppen komma attigenstängas med stockflottor och jernkedjor, skall det östra helt och hållet tillstängas med sådana per: manent utlagda stängsel, men deremot det vestra förses med ett rörligt stängsel, på det att egna fartyg må kunna efter behof utoch inlöpa. Som således stängsellinien på denna sida blir relativt svagare, behöfver den ock till sitt försvar ett större antal kanoner. Båda inloppen äro djupa nog för krigsfartyg, och det emellan staden och fästningen har samma djup som Kodjupet, hvarigenom alla till Stockholm gående fartyg måste passera. Långt ifrån att meddela allmänheten en öfverraskande upptäckt, är det endast en dålig fanka Aftonbladet sökt utsprida. hvarom dess redaktion genom en resa ut till Waxholm kan förvissa sig. För resten göra reflektionerna sig sjelfva. — Aftonbladet klandrar ock, att kasematterna skola vara så byggda, att tyngre kanoner ej kunna uppställas å de nuva rande goltven. För alla hittills begagnade ka noner hafva dock golfbjelkarne visat sig ega mer än tillräcklig styrka, och först när de nya kano nerna blifva antagna blir möjligt afgöra, huruvida någon förstärkning blir af nöden. Det må till en börjen tillåtas oss att emot delta häfiga utfall och dessa klagomål öfver obefogad klandersjuka sätta följande omdöme, i hvilket rikets ständere revisorer, efter granskning ef Waxholms ästning, stannat: CMed föstadt afseende å de förändringar sjökrigskonsten på sednare tiden undergått och då jästningens bestyckning är till en del gammal och i allmänhet svoy samt så uppställd, att det djupare och bredare östra inloppet är betydligt svagare försvaradt än det grundare och sma lare vestra, anse reviscr rna sig böra uttala den mening, alt fästningen ej numera uppfyl!er det med densamma afsedda ändamål att verksamt bidraga till att förhindra fiendtliga kriysfartygs framlrängande till hafvudstaden. t Vi vilja derefter något närmere undersöka beskaffenheten af de uppgifter, på hvilkalv det kristligt sinnade bladet vill stödja sin!b rätt att fara ut emot oss i grofva tillmälen. I d I n 8. 8: nå nn AA —— a -— a nog mm BM 0 Den vigtigaste af dessa uppgifter, och den på hvilken i sjelfva verket hela den dräpande deduktionen i Wiäktearen hvilar, är den att båda inloppen äro djupa nog för krigsfartyg s. mt att det vestra inloppet (mellan Ir fästningen och staden) har samma djup somis IN . OT NV Tr uu AVN