Aftonbladet – 23 oktober 1863, sida 2

vingat mig att personligen begära företräde 108 ers majestät, för att rättfärdi,a mig mot skändligt förtal. Vänta kusin af Guise, afbröt konungen ch fortfor vändande sig till Bellievre, som sland de öfriga befann sig helt nära derinill: Har ni icke försäkrat mig, att han cke skulle begifva sig till Paris.? Bellievre gaf icke något direkt svar på lenna konungen fråga, utan vände sig i stälet till hertigen med de orden: Ers höget lofvade mig ju, vid mitt besök i S-issons, alt er resa till Paris skulle uppskjutas ill min återkomst. Mycket sannt, herr af Bellievre, sade wertigen, men ni kom icke mer tillbaka.t tJag har i stället afsändt tvenne bref till rs höghet4, fortfor Bellievre, med förny inde af hans majestät konungens befallning, utt denaa resa borde tills vidare inställas.? Det lar gätt med dessa bref, sade herigen af Guise, Csom med så många andra 4 lika stor vigt för mig, att de, al vissa begripliga orssker, aldrig kommit fram. Men oberäknadt allt detta, hoppas jag ett ers majestät täcktes tro min försäkran, att min rea blifvit föranledd endast i följd af de falska sngilvelser, som lågsinnade och ögnaktiga belackare gjort emot mig. Jug bedyrar, att näst Gud och min tro, är för mig ingenting mera dyrbart än ers majestäts höga person, makt, ära och anseende; och jog önskar intet högre än att ers mojestät mätte lemna mig tillfälle att bevisa mina ord med gerniogar.4 Innan konungen hann svara, rörde enkelroftningen, som emellertid stannat honom elt nära, lätt vid bans arm och sade: Ni har ännu icke talat något med mig, min son; och då konungen i anledning häraf vände sig till henne, tillade hon några ord,