Aftonbladet – 23 oktober 1863, sida 2

sv FP HS BLIVIT TAN NES — Söndagen den 11 afgick från Woolwich i England danska barkskeppet Gammelholm, kapten Aaris, med den nya Oresundskabeln ombord. Kabeln, som är förfärdgad af W. T. Henley, är den svåraste som hittills blifvit gjord af en sådan längd, och skall vara konstruerad efter de nyaste och bästa metoder, med ledning af de erfarenhetsrön man hittills haft af underhafskablar. Danska telegrafdirektören Faber hade sjelf öfverrest till London för att mottaga den. TT tr Dr Orre Anta bona OA fon ing ng Kr VAN -— Upsala universitet. Medicine kandidatxamen aflades inför medicinska fakulteten löragen den 26 sistlidne September af L. G. G. M. Herån, sörml., C. W. Bolin, vestm., OC. J. Dahlberg och P. E. F. Hallenberg, smål., samt F. A. G. Bergman, norrl. Akademiska rektorsembetet har ingått till kanslern med hemställan derom, att anmälan till nästa studentexamen måtte få utsättas redan till medlet af instandande månad samt att, ifall antalet anmälde sådant fordrar, hvilket kan tagas för så godt som gifvet, profven omedelbart efter anmälan företagas. Antalet af de vid Upsala universitet denna termin närvarande studenter lärer uppgå till 1234. — Då uppmärksaraheten blifvit fästad derå att inom den vestliga delen af Adolf Fredriks församling, som till en stor del bebos af fattigt folk, tillgång på vatten saknades, har Drätselkommissionen anmodat Vattenledningsdirektionen ombesörja att en vattenutkastare varder på lämpligt ställe inom nämnde stadsdel uppsatt. — De flottbroar, 24 till antalet med tilihörande kettingar, som af f. d. Djurgårdsvarfsintressenterna vintertiden plägat utläggas till gångbro emellan Skeppholmen och Djurgården, har drätselkommissionen, för att till samma ändamål begagnas, inköpt för 1500 rdr rmt. — Trafiken på Örebro— Arboga samt Nyra— Ervalla jernvägar hat under September månad innevarande år inbringat: för passagerare och diverse 11,928 rdr 37 öre, samt för gods 16,058 rdr 33 öre eller tillsammans 27,986 rdr 70 öre. Sam: ma månad år 1862 utgjorde inkomsten 31,173! rdr 4 öre, och år 1861 26,3t4 rår 5 öre. — Man finner åtskilliga framställningar af märkligare innehåll i telegrafstyrelsens berättelse till K. M:t om telegrafväsendet i Sverge under 1862. BStyrelsen visar att an telet afsända inländska telegrammer, om man jemför det 1861 och 1862, har ökats med 31.8 procent, och tillskrifver detta fördelaktiga förhållande den nedsatta taxa, som med 1862 års ingång började tillämpas. Styrelsen yttrar derefter: : uPå sätt i styrelsens sednaste berättelse omförmäldes, hade nemligen. efter införandet af 1859 års likformiga taxa af 2 rår för enkelt telegram, utan hänseende till afståndet mellan inlemningsoch adrescorten, ifrågavarande korrespondens år 1860 minskats med 15,3 procent och ännu år 1861 icke förmått att åter höja sig med mera än 0,4 procent, allt under det att antalet af de internationella och transit-telegram merna, hvilka voro och ännu äro underkastade vida högre taxeringsgrunder, år efter år tillväxte. En förändring i den inländska portotaxan visade sig allt:å vara af nöden, och genom BE. K. M:ts beslut den 15 Nov. 1861 blef nämnde taxa också modifierad sålunda, att portct för enkelt telegram bestämdes till endas: 1 rdr 50 öre hvarjemte stigningen i portot för hvarje öfverskjutande tiotal ord, hvilken förut varit fastställd till hälften, eller 1 rdr, borde beräknas till blott en tredjedel af det enkla portot, eller 50 öre. Det var isynnerhet på telegrafkorrespondensen från de mindre orterna och mellan närbelägna stationer, som oftanämnde portotaxa af år 1859 ofördelaktigt inverkade. På flera smärre orter, der affärsverksamheten är ringa och hufvudsakligen sträcker sig endast till närmaste trakter och der korrespondensen oftast angår familjangeläenheter och ärenden af underordnad vigt, beanns det likformiga portot af 2 rår vara alltför tryckande, till följd hvaraf årliga telegramantalet derstädes minskades till omkring hälften. Den med 1862 års början vidtagna nedsättning i det likformiga portot till 1 rdr 50 öre har i afseende å ifrågavarande orter endast i obetydlig grad åstadkommit ett förmåligare förhållande. Enligt hvad erfarenheten visade de år, under hvilka en graderad portotaxa tillämpades, utgjorde antalet af de telegrammer, som vexlades inom ett direkt afstånd af 25 geografiska mil, omkring femtio procent af hela den inländska telegrafkorrespondensen. och hälften deraf, eller tjugofem procent, afsändes inom ett afstånd af 10 mil. Af en likartad beräkning framgår, att, då summan utaf afsända statsoch privat-telegrammer år 1862 uppgick till 142,43 stycken, endast 15,263 stycken, eller något mer än tio procent, vexlats inom tio mil. Härigenom ådagalägges behofvet af någon ytterligare nedsättning i den nuvarande inländska taxan för de allra närmaste afstånden, så framt denna del af korrespondensen skall kunna ej allenast åter höja sig till, utan äfven öfverstiga hvad den var innan 1859 års taxa trädde i kraft Att detta behof jemväl af allmänheten blifvit insedt, bevisas af de ofta förekommande klagomålen öfrer taxans dyrhet i förevarande afseende. Det torde derföre vara all anledning förmoda, att, om portot för korrespondensen mellan inländska orter nedsattes till 75 eller åtminstone 90 öre för enkelt telegram, när direkta afståndet orterna emellan utgjorde högst tio geografiska mil, motsvarande f:sta zonen vid utländsk telegramvexling, skulle denna anordning så betydligt öka korrespondensen, isynnerhet från de smärre orterna, att telegrafverket sannolikt icke komme att lida någon förlust genom en dylik nedsättning. Flera främmande stater medgifva lindring i portobeloppet för telegramvexlingen mellan närbelägna orter. I Preussen t.ex. utgör portot för enkelt telegram, när direkta afståndet icke öfverstiger 10 geografiska mil, blott 8 Silbergroschen, i stället för det eljest likformiga po:tot afj 16 Silbergroschen. Uti Frankrike, der portct i allmänhet utgör 2 francs, kostar etttelegram endast hälften, eller 1 franc, när det icke går utom ; departementet. Men äfven om, genom en så beskaffad till korrespondenternas förmän vidtagen anordning, någon liten tillökning skulle vinnas i inkomsterna vid en eller annan mindre station, kan likväl derigenom det ofördelaktiga förhållandet, att flera dylika stationer, som sakna nästan all; utländsk telegrafkorrespondens, kosta i årligt underhåll flerdubbelt mer än hvad de inbringa, sannolikt icke afhjelpas. Härtill erfordrades — då indregning af en redan befintlig station, såvidt sig göra låter, torde böra undvikas — att i möjligaste mån inskränka utgifterna för dendana halla Iraor hlifva Aocta andeläicnare