Aftonbladet – 22 oktober 1863, sida 2

belägna grundet Grahams Shoal, om nya sjömärken på finska kusterna, förflyttning af ett fyrskepp på Thamesfloden samt om tändningen afjen ny fyr i Table Bay vid Goda Hoppsudden. — Framlidne kommissarien G. A. Björkmans jordfästning kommer att imorgon omkring kl. 3 e. m. försiggå i Ladugårdslandskyrkan. (en — Trafikinkomsterra på Westra stambanan hafva under September månad utgjort för passagerare: (1:sta klassens 979, 2:dra klassens 11,683, 3:dje klassens 32,111, soldater med befäl 145, fångtransport) 119,405: 36 ; för gods: (öfvervigt å bagage 1222,24 ctr, 125 st. åkdon, 72 st. hästar, 281 st. hundar, 904,38 ctr ilgods, 178, 251,07 etr gods, 31,80 ctr krigsmateriel, 1206 st. boskap, post, tillskott, extra inkomster, extra-tåg (1470 rdr) 74,006: 46. Summa iakomst 193,411 rdr 82 öre rmt. mer ogrmI 4 — Sedan justitiekanslersembetet med anledning af de i tidningarne förekommande uppgifterna om buller och oväsende om nätlerna i Upsala infordrat från vederbörande åklagare derstädes upplysningar om förhållandet, har stadsfiskalen i Upsala under den 11 Okt. afgilvit de begärda upplysningarne i följande embetskrifvelse: I anledning af skrifvelse den 8 denna månad, med infordrande af upplysningar rörande bullrande uppträden rattetid, som, efter hvad tidningarne uppgifvt, under sednare tiden här i stiden skulle hafva egt rum, får jag i största ödmjukhet meddela att så beskaffade uppträden af mera ovanlig art icke förefallit. Det torde vara bekant, att den studerande ungdomen ofta äfven nattetid genomströfvar stadens gator under sång, då äfven stundom inträffar, att oljud af en och annän öfvas, hvilket synnerligast bemärkes under den tid studentexamina pågå; dock vågar jag pästå, att detta oskick, som af ammal vana här inrotats, och hvars enda orrektiv är att söka uti den uppväxande ungdomens egen uppfattning af det tillständiga, betydligt aftagit, utan att jag tillräknar den nyorganiserade polisen härstädes någon vidare förtjenst dervid än för så vidt ett idkeligt bemödande ä dess sida att med vänliga uppmaningar ett slikt ofog afstyra, hvilket jag vågar vitsorda, kan räknas den till godo. Att bland flera hundra personer, hvaraf kanske icke en enda är för polispersonalen bekant, utmärka den som förer oljud är väl omöjligt äfven med en polispersonal mångdubbelt större än som här är att disponera. Och kan jag icke undgå att nu som förr i ödmjukhet fästa uppmärksamheten å den svårighet som för stäfjandet af slika oordningar uppstår äfven deraf att, om någon student biifver öfvertygad om till och med våld mot person å öppen gata, jag icke får sådant mål från konsistorium till allmän domstol remitteradt; hvaraf ock andra än studenfer taga sig anledning till anspråk på st afflöset. Annu en gång vågar jag dock försäkra, att tonen för ett bättre på sednare tider ostridigt gifvit sig tillkänna, hvarpå jag kan som exempel anföra, att under nu förflutna höstmarknad, då så mycket folk här varit samladt, någon anmärkningsvärd oordning af berörda slag icke egt rum, hvadan jag ock anser tidningsartikeln mindre påkallad nu än i förra tider. Upsala i stadsfiskalskontoret den 11 Oktober 1863. Joh. P. Magnit, ee mm TM -—PD FP mm a mo om mm mm mm AA HA as DD MD BD AM YO BO Cr Dm Länsstyrelsernas tredje årsväxtberättelse. Fiån Örebro läa (dut. den 15 Okt) Under den tid, som förflutit, sedan andra berättelsen om årsväxten afgafs, har ända tills första dagarne af innevarande månad regn fallit i stor myckenhet, hvilket väsendtligen försvårat och försenat inbergningen af årets gröda samt på åtskilliga ställen äfven fördröjt såningen af hösthvetet, hvilka arbeten dock slutligen försiggått utan att i allmänhet någon märkbar skada inträffat. Efter hvad man numera haft tillfälle iakttaga, har den uti förra berättelsen omnämnda frost i mer eller mindre mån skadat nästan alla sädesslag, särdeles inom Vester-Nerike i trakter af kärr och mossar, der verkningarne deraf varit mer förstörande än man tillförene kunde beräkna. Af de särskilda sädesslagen anses afkastningen hafva utfallit sålunda: Hösthvetet beräknas i Oster-Nerike hafva gifvit fullt medelmåttig skörd med 8:de kornet af god beskaffenhet, och i öfriga delar af länet 6:te kornet. Från Vester Nerike angifves detta sädesslag vara mycket angripet af sot. och rost samt mer eller mindre frostskadadt.. Rågen, som inom VesterNerike äfven lidit af frosten, ehuru i ringare grad än hvetet, anses der hafva gifvit 6:te kornet af i allmänhet mindre god beskaffenhet; inom ÖOster-Nerike deremot 8:de å 9:de kornet efter oriadt och 12:te å 13:de efter riadt utsäde samt inom öfriga delar af länet 6:te å 7:de kornet af god beskaffenhet. Arterna och vickern, hvilka 3å ett och annat ställe, der de funnos klena och mindre försigkomna, äfven tagit skada af frosten under Juli månad, hafva dock sedermera väl frodats och anses i allmänhet gitva fullt medelmåttig skörd af 7:de å 8:de kornet. — Vårhvete, korn och blandsäd antagas gifva 5:te till 7:de kornet af medelmåttig beskaffenhet, — Hafren, som på gammal jord genom torkan under våren hämmades i växten och på nyodlingar och sankare ställen skadades af frosten, gifver skörd under medelmåttan med 4:de, 5:te å 6:1e kornet. — Potatesen, hvaraf skörden först i dessa dagar kan anses fullbordad, nedfrös på flera ställen helt och hållet; men mild och fuktig väderlek närmast efter frosten har haft en för denna jordfrukt särdeles välgörande verkan. I medlet af Augusti syntes åkrarne, som efter frosten voro svarta och knappt visade tecken till växthghet, ånyo gröna och mot månadens slut hade potateskålen uppnått nära vanlig höjd. Mild luft utan frostnätter under hela September och allt hittills har verkat derhän, att potatesskörden, som inom Oster-Nerike gifvit 9:de å 10:de kornet och derutöfver, torde öfver hufvud taget kunna beräknas till 5:te å 6:te kornet; dock synes den upptagna potatesen icke öfverallt fullt mogen, och är den å ett och annat ställe angripen af den vanliga sjukdomen. På de ställen, der potatesen undgick verkningarne af frosten, gifver densamma en ovanligt rik äring af god beskaffenhet. — Rötter och rofvor lemna god afkastning. — Trädgärdsväxter, som äfven skadats något af frosten, medelmåttig, samt linet på de flesta ställen god skörd. Det allmänna omdömet om årsväxten inom lä. net torde i följd häraf böra utfalla sålunda, att höstsädet lemnat medelmåttig. men vårsäden icke fulit medelmåttig skörd. Höfångsten har, såsom i förra berättelsen anmärktes, utfallit något öfver medelmåttan. Rågsådden har försiggått under tjenlig väderlek, hvaremot hvetesåningen flerestädes uppehållits af alltför ymnig nederbörd. Grönrågarne befinnas ock särdeles jemna och frodiga, och hvetefälten, ehuru brodden ej är särdeles försigkommen, gifva icke heller anledning till mindre goda förhoppningar. Endast å ett eller annat ställe har tecken till mask visat sig. Från Gotlands län (dat. d. 16 Okt.): Sedan årets gröda nu blifvit till största delen inbergad, hvilket dock något försvårats genom inträffad ymnig nederbörd, kan förhållandet med kilda sädesslagens afkastning anses hafva varit hufvudsakligen följande, hvarvid torde böra förutskickas den anmärkning att skörden utfallit betydligt gynsammare i södra fögderiet än i det norra, och att det härefter ipgifna korntalet är — ÅA DD Mm MÅ AA A mo — — —— -—— -—HH DO DA Fr on SA AM mm a AA Ar -— 0 se —mm mm MM PETE