Aftonbladet – 21 oktober 1863, sida 4

Hos F. LÄRAN OM JORI ANSTRÖM, Södermalmstorg M S, och öfriga Bokhandlare: EN. Betraktelser ur Vetenskaplig Synpunkt. Föreläsningar a CARL På 5 a GUSTAF f RITTER. venska t . THOMEE, Innehåll : Allmän Inledning Jorden som boningsplats för menniskorna. Läran om Jorden såsom vetenskap. Hvad skall Geographien uträtta såsom vetenskap. Den geografiska vetenskapens källor. Geog. sphiens hjelpvetenskaper. Allmän komporativ Geographi. Första Afdelningen, Jordens runda form. Treggehanda formers fördelning öfver jordklotet dets, arealer. Kontrasten mellan landoch vatten halfkloten. Verldsdelarnes ställning will hvarandra och deras inflytelse på historiens utvecklingsgång. nen söderåt. Verldsdelarnes ställning till hvarandra och med afseende på det hela. Det historiska e:ementet i den geographiska vetenskapen. Andra Afdelningen. Närmare betraktelser af jordens yta. Högländer, Högländer eller Platålandskap af första köjden eller storleken. Platåländer af andra storleken. Bergländer. Piatåsystemernas förbållanden. De flytande och fasta formernas, eller vattnets och lanAlla landmassornas afsmalnande i pyramidform mot ocea-! I) Platåoch Bergbildningens genesis Piatåbildningen med aseende på densammas uppkomst. Bergsträckorna med afseende på deras uppkomst. I) fordens lågländer Germaniskt-Sarmatiskt-Ryska Låglandet i Central-Europa. Låglandets bi!dning med afseende på dess uppkomst och norra kantupphöjning. Pontisk-Kaspiska Låglandet, Gamla Verldens stora insänkning. H Pontinsk-Kaspiska insänkningenus uppkomst. I Jordanda!ens och Döda Hafvets insänkning i Palestina. De bittra Saltsjöarne (Lacus amari, Fontes amari hos Plii nius VI, 53). I Öfvergångarna mel:an kontrasterna, trapplandet och flodsystemerna. ppländerna och Strömmarne på jorden. mare hlickar på floderna. Öfra loppet. Mellersta loppet. Nedra loppet. I Återblick. I Tredje Afdelningen. Verldsdelarnes configuration (Morpbologi). Verldsdelarnes horizonta!a dimensioner eller horizontala förgrening. Öarne. Gamla Verldens horizontala dimensioner, betraktade i sina bufvudresultater. Nya Verlden.