Aftonbladet – 21 oktober 1863, sida 3

Wallenbergs nyssnämnda förslag. Her Ekholm och Gahn å:er moisatte sig detsamma och yr kade bifi:ll till utskottets utlåtande. Votering begärdes och uiföll med 23 ja mot 24 nej, hvar igenom betänkandet var afslaget och hr Wallenbäres förslag om en skrifvelse till K. M:t biallet. Vid föredragningen af samma utskotts betänkande n:r 48, afstyrkande af hr Ljungberg väckt motion om tillökning i kopparhalien af nu brukliga 1J-örestycken, uppträdde hr Ljungberg och klandrade utskottet derför, att detsamma icke redogjort för motiveringen af motionen, hvarigenom ständerna, som i frågan skulle döma, icke finge tillfälle att höra mer än endera parten d. v. 8. utskottet. Talaren redogjorde för dessa motiver och gkte dessutom att ur myntverkets åberopade utlåtande hemta skäl för sin motion. Slutligen förklarade talaren, att såvida han vunne något understöd af någon annan talare, skulle han yrka återremiss. Som emellertid ingen talare lemnade något sådant under stöd, men hrr Gahn och Hierta yrkade bifall till betänkandet, afstod motivnären från yrkande om återremiss och förklarade sig endast vilja ha sina åsigter reservationsvis förvarade i protokollet. Lagutskottets betänkande n:r 71, med förslag till förändring af den a. k. expropriationslagen, föredrogs, diskuterades och afgjordes i klump Någon anmärkningsvärd diskussion förekom ej Hr Gahn hade önskat att man skilt mellan expropriationer för statens och för kommuners räkving. sednare fallet ansåg han att man ej billigtvis kunde af privata personer fordra de uppofiriagar, som i förra fallet, utan ville talaren att i detta sednare fall exproprierad mark eller lägenhet skulle lösas med 20 procents förhöjning I värderingssumman. Yrkade för den skull återremiss. Hr Henschen yrkade likaledes återremiss, ehuru af annan orsak. Talaren ansåg nemligen att om jord måste exproprieras för rikets försvar eller till uppförande af allmän byggnad, någon förhöjning i värderingssumman borde ega rum, emedan icke i deita som i andra fall den öfriga jorden stiger i värde. Hr Staaff förklarade sig instämma med båda de förstnämnda talarne och påminte derom, att denna lag dock nlltid gjorde ingrepp i eganderä.ten. Hr Wi: dell påminte om huru fästningar äfven i fredstid hafva benägenhet att arrondera sig och äta upp sina grannar kunde derför ej annat äninstämma med hr Henschen och ville reservera ig mot konseqvenserr.a af ett annat beslut. För bifall talade hrr Ekholm, Muren och CarlÅn. De båda första talarne tackade utskottet för det förslag utskottet här framlagt, hvarigenom de orimliga prejerier som hittlls vid expropriationer egt ruw hädanefter voro förebygg da. Påminte om att det hittills fällande stadgandet om 50 procents förhöjning varit att betrakta såsom ett öfvergångsstadgande, hvartill man var tvungen då man törsta gången fann en lag angående expropriationer nödig. Den sednare talaren erinrade om att man cj kan 1 detta fall skilja på statens och kommunens rättigheter. Tänk om staten fälde siva jernvägar till enskilda bolag! Om väghållningsoch skjutsskyldigheten byttes emelian staten och kommunen! Borde ej för den skull stadgandet om expropriationer vara lika för cen ena som för den andra. Visserligen. Et annat förhållande, orättvist och onaturiigt. Talaren upplyste vidare om att intet annat lands lagstiftning i detta hänseende vore så liberal som den svenska, knappast ens efter de här föreslagna förändringar, samt erinrade slutligen derom ntt såväl lagkomitn som lagberedningen för länge sedan uttalat de här nu slutligen i form af ett lagförslag framlagda åsigter. Förslaget bifölls utan votering. Derefter förekom statsutskoltets utlåtande n:r 169, i anledning af motion, angående revision kf nya Trollhätte kanulbolags räkenskaper samt statens bidrag till kanalbyggnader och utredan le af statens andel i bolagets inkomster. Vid fredragning af 1:sta punkten, afstyrkane anhängiggörande mot bolaget af talan för kontraktsbrott, uppträdde en ledamot och yrkale, under erinran derom att sedan utskottet afgifsitt betänkande från kammarrätten, ett ut nde till K. M:t inkommit, som väl kunde vara värdt att tagas i betraktande, återremi-s af hela jetänkandet. Hr Björck erinrade cm att deita kammarrätens utiåtande egentligen afsåg kontrolleringen:! FF statens rätt, hvarföre det vore först vid 3:.je inokten, som en återremiss af denna orsak borte ifrågakomma. Ville cmellertid yttra några rd om frågans ställning, till förklaring af ut skottets åtgörande. Vid sti let af detta boag blefvo statens intressen så tillgodosedda som illbörligt varit. I afseende på företagets utifande som i afseende på afkastningen var geensamhet för eteten och bolaget. Men vid bemmandet af bolagsreglorna blef denna gemenamhet i afseende på intressen mellan staten och solaget ej af staters mälsmän så bevakad som arit önskligt. Felet ökades gerom den år 1845 illåtna ändringen i privilegierna. — Bolaget fick lå rött att göra större utdelning än 5 procent. Jm så ej skett så hade de summor som sedan jess utdelats, innehåilits och bildat ett ansenligt apital, hvars äntor skulle ökat statens vinst. dan har sålunda visserligen allt skäl att beklaga tt ej statens rätt blifvit bättre bevakad, men nsvaret derför kan ej träffa bolaget. Det vore värtom ganska naturligt att detta skulle söka öra sig till godo de fel som på andra sidan egingos, r Carlen upplyste likaledes om att kammar: ittens utlåtande rör förändring i bolagsreglora i afseende på kontrollen i förvaltningen, hvarfter punkten bifölls. 2:dra punkten bifölls och vid 3:dje punkten örnyade hr Berger på förut anförda skel sin Leäran om återremiss. Hr Björck ansåg visserligen att bolaget i detta änseende redan gjort större medgifvande än utkottet föreslagit samt att ingen förändring i bogets privilegier och reglemente kan utan dess vedgifvande ega rum, men ville ej motsätta sig N återremiss. Hr Carlen instämde likaledes i yrkandet om terremiss, på det kontrollen af förvaltningen ch bevskandet af statens rätt måtte komma att ce på det fullständiga vis som kammarrätten ;reslagit. Punkten äterremitterades. Ståndet åtskildes kl. 10 e. m. Eonudeståntot. Behandlingen af statsutskottets memorial n:r 58 fortsattes med 4:de punkten, om anslag till inda Båtled, hvilken bifölls med 49 röster mot i. efter en kortare diskussion, hvirunder Menll, Lönnberg, Per Nilsson i Espö och vice talmanaen ppträdde för bilall till utskottets förslag och stman samt Medin för afslag; 5:te punkten, innehållande en voteringspropoi tion, bifölls utan diskussion; G:te, afstyrkande anstag till upprensning af Lidan, bekämpades af Bjerkander, CZA Larsson, Falk. er Nilsson och Henrik Hansson, hvilka eamtlige rardade nresteståndeta i frågan futtuda hecluat