1 partier om 60 kannor och derutöfver skulle bränvin få föryttras men och man emellan, utan sit någon skatt (sed:n tillverkningsskatten 1 mark 50 pen. pr konna är erlagd) komme att för försäljningen af staten eller kommunen uppbäras. Deremot skulle betalas försäljniogsskatt, 50 penni pr kanna, af 1:0 dem, hvilka idka minuthandel med bränvin eamt 2:0 dem, hvilka utskänka detsamma. De törre skulle ej 1å sälja mindre belopp än en half kanna, de sednare deremot huru litet belopp som helst. Utminauterare finge ej heller tillåta någon förtäriog på stället. Utskän ningen, som kunde utöfvas af gästgifvare samt idkare af källare-, värdshus-, spisqvarteroch schwei2erirörelse, finge ega rum endast då mataf köparen tillika förtäres. Jtskänkoings: och minutbandelsrättigheter skulle meddelas åt den eller dem, hvilka vid hållen offentlig auktion åtaga sig afgilterna för det högsta kannetal. Af de afgilter, som komme att inflyta för bränvinsförsäljningen inom hverje län, skulle länets landibrukseller hushållningssällskap erhålla en femtedel eamt de återstående 33 delarne fördelas på länets samtliga stadsoch landsförsamlingar i förhållande till deras; folkmängd, för att användes till nyttiga kommunala behof. Bränvinstillverkningsafgi.ten beräknas kom; ma att inbringa 6 millioner mark. Finlands Allmänna tidning, som i särekilda bihang efter hacd meddelar protokoller öfver i landidagsförbandlingarne, återgifver nu äfven i hr Robert Björkenheims af vår korrespondent omförmälda yttrande i fråga om de s. ! k. ryssernes kompetens att sitta på finska riddarhuset. Det vä! bållna och för frågans bedömande särdeles upplysande anförendet lyder sålunda: I Såsom en ibland de medlemmar af ständet, I hvilka vid sednaste plenum yrkade på det nu förevarande ärendets bordläggning, anhåller jag att nu få framlägga den åsigt i detsamma, hvar) vid jag efter moget öfvervägande siannat. i Till stöd för de olika åsigter, som gjort sig gällande i detta ärende, har man hufvudsakligen citerat tvenne paragrafer i våra gällande grundlagar, nemligen den 12 i riddarhusordningen af år 1626 och den 4 i 1723 års adeliga privileier. p I den förra af dessa paregrafer talas det om huru förfaras skall med den adelemans repr sentationsrätt, som för någon sin fördel eller I genhets skull sätter sitt Lo utrikes. I den sednare stadgas att hvarje adelsman må ega rätt att vandra i främmande land till bokliga och fria konsters idkande samt att låta bruka sig i krig eller annan tjenst hos främmande herrar. Det tiliförsäkrar sådan adelsman, att om han ut: rikes gjort sig skicklig och välförtjent han vid, sin hemkomst ekall fö sådant tillgodonjuta, men allt detta stadgas i nu berörde 4 al 1723 års ; adliga priligegier erligt min åsigt endast och allenast för det fall resan af sådan adelsI man företages på det han mätte vinna mera och bättre förfarenhet till citt lands desto nyttigare tjenst. I Frågan bör således i främsta rummet vara att: afgöra, till hvilken af dessa kategorier hrr von! Schantz, Uggla och Bruun böra hänföras. Hafva de lemnat sitt land endast för att vinna mera och bättre erfarenhet till dess desto nyttigare tjenst, eller hafva de, för någon sin fördels eller ; ägenhets skull, satt sitt bo utrikes? Det är väl möjligt, att de vid långt framskriden ålder; komma att i Finland bekläda något embete. ji Detta är möjligt, och jag vill alldeles ej förneka : att de under vistelse i ett främmande land kunna hafva förvärfvat mången nyttig lärdom,! som kan lända deras land till gagn Men föga; troligt, ja, enligt min åsigt, omöjligt är att de sålunda genom att under större delen af sitt lif; hafva lefvat sig in i ett annat lands förhållanden, genom att hafva studerat dess lagar och seder, kunnat vinna mera och till sitt iäderneslands desto nyttigare tjenst, än om de användt hela sitt lif uppå att lära sig; känna sitt eget land, dess egendomliga förhål-! landen, dess lagar. er, dess behof, dess rättigheter och dess fordringar. Omöjligt är att de: under de få år, som efter återkomsten till fäderneslandet ännu stå dem åter att verka, kunna; uträtta mera för dess sauna väl, än om de under hela sitt lif lefvat, arbetat, stridt och stretat endast och allenast för Finland. Jag måste derföre anse au 4 i adeliga privilegierna ej här kan tillämpas. Jag måste på den fråga, jag förelagt mig, a att enligt min åsigt dessa hrr riddersn ro att hänföras till den kategori som 12 8 ; riddarhusordningen afser och de der för någon sin fördel eller lägenhets skull satt sitt bo utrike?. i Man har sagt att denna paragraf ej eger til-l lämpning å ifrågavarande fall emedan der talas om bosättning utrik s och att de som bo i Ryssi land ej med afseende å Finland befinna sig utrikes. Man har sagt att vi ej borde tillämpa denna 12 8 i riddarhusordningen emedan det fall som nu är förhanden ej kunde förutses när den lagen utfärdades. Men, mina hrr, hvad hade vi väl då för lagar att tillämpa? Alla de lagar vi nu erkänna säsom grundlagar stifiades under en tid då det var omöjligt att förutee hvad som se-. dan med oss inträffat. I alla våra grundlagar; förekommer ej cn enda gång uttrycken finne, Finland, der talas blott om svensk man, om Sverges rike och dock tveka vi ej att tillämpa dem. Men vid denna tillämpning mäste vi ständigt i stället för ofvannämnde utt yck ineätta andra. Der det i grundlagen står svenst adelsman, der måste vi läsa finsk adelsman, der det står Sver. H i i I 0 ges rike läsa vi Finland och der det står Sverges rike eller utrikes der läsa vi, der måste vi läsa, utom Finland. Alven för en öfversättare går det ej an att ufversätta ett främmande ord än på ett, än på ett i annat sätt. Han måste vid öfversöttningen af ett utländskt ord välja ett sädant ord inom modersmålet, att detsamma, eller dess synonymer, kunna öfverallt i hans öfversättning insättas der! det ifrågavarande frömmande ordet i originalet förekommer. Ännu mindre går det an aut. när! lag skall skipas eller tolkas, göra det än på ett, än på ett annat sätt. Man vill i detta falltolka ordet utrikes med utom Rysslands gränser, alltså ! vill man att rike här i vår Jag skal betyda icke blott Finland utan hela Ryssland ännu dertill. i Man vill detta, men jag vile gerna se den man som konseqvent ville genomföra detta sätt att tolka fisk grundlag Jag ville se honom t. ex. tolka 5 8 1 föreningsoch säkerhetsakten der det talas om ständernas rättighet att frut gifva till rikets underhåll, hvad finnes nödigt. Här likasom i alla andra fa:l är riket i vår grundlag synonymt med Finland och alltså utrikes eller utom riket detsamma som utom Finland. Dessa ä o mina åsigter i ämnet. Jag anser med stöd af dem hrr von Schantz, Uggla och Bruun hafva för någon sin fördel eller lägenhets skull satt sitt bo utrikes och jag förklarar dem för min del i en et med 12 S i riddarhusordningen hafva för och sina barn förverkat säte och stämma å Finlands riddarhus intilldess någon af dem eller af deras barn åter blefve till mods att komma till Finland igen och sig detsamma på nytt obligera. zE