sitt nödvändigaste lifsappehälle, så finnes dock, mig veterligen, hittills icke något annat land, der man tilltrott sig att utsträcka denna menniskovänliga åtanka, till pensionerande at arbetare inom de enskilda näringarne. För sådana ändamål har man på den sednare tiden mer och mer begynt inrätta enskilda pensionsfonder, ränteföreälkringsanstalter med mera, aln hvilande på den grunden, att den som vill blifva delaktig af deras förmåner, bör hafva under en viss tid letnnet tillskott till de fonder, från hvilka bidragen utgå. Hade nu frågan endast varit, att åt en dylik inrättning för ålderstigne sjömän lemna ett anslag för en gång till en grundfond, hvilken sedermera borde underhållas och förökas genom vissa föreskrifna bidreg af dem, söim önskade deraf blifva delaktige,såskulle jag gerna hafva med min röst dertill bidragit; mena den nya väg, på hvilken man nu vill ingå, att för sådant indamål lägga en fortfarande börda på staten, kan jag icke med utskottets pluralitet beträda. Det hufvudsakliga skål, soin Vid öfver läggningen inom utskottet blifvit anfördt till stöd för förslaget, utom sjelfva nyttan och behofvet för de blifvande pensionstagarne, hvilket gerna må erkännas i detta fall, lika som för alla andra behöfvande, har varit, att derigenom kunna motverka de talrika rymningar, som nu änfts Pga rum af besfittbingar å den svenska handelsflottan, samt alt afhjelpa en öfverklagad brist på sjöfolk för denna flotta. Hvad det förra beträffar, så tror jag likväl, att rymningarne under förflutna tider bufsudsakligen härledt sig de!s deraf, att sjömännen ej sällan erhållit högre betalning i utländsk tjenst, dels ock deraf, ett de å främmande nationers fartyg crbållit bättre kost än på de svenska, men attisamma mån, som dessa förhållanden på den sednare tiden förbättrats, bafva också rymningarne minskats. Der åter det nvämnir missförbållandet tilltfveutyts ännu fortfar, uktar jog alt boppet om en obetydlig penBion på äldre dagar icke skulle utgöra något verksamt botemedel. I alöeeiide på bristen å svenskt sjöfölk torde derjemte en närttofe undersökning väcka något tvifvel, huruvida en klagan deröfver är så grundad, att det kan vara nödigt att äberopa behofvet af detta ondas afhjelpande, såsom ett statsskäl för ejömännens pensionerande på det allmännas bekostnad. Om man nemligen rådfrågar e5 oficiella uppgifter sbsående svenska bbhidelsilottan, som finns iA.döelade i den s. k. finanskoinitens betänkande af den 9 Februari innevarande år, så inhemtas deraf a:t de släderna tillhörande, med ulrikes skeppsfart sysselsatta fartygens lästetal utgjort: Åren 1530—1831, i medeltal 43,115 läster. 1840 -1844, — n 39,686 4845 1849, ? Bla on I 30 —1t 2 Ta,000 OM 4558 1555, 9123 V 1860 4 44 Likaledes inhemtas att under tiden emellan åren 1847 och 1860 bar de med utrikes skeppsfart sysselsatta landtmanna-fartygens lästetal stigi in BOR? till 20.080. Här vioa? sig saledes en tillökning af om äriog 63,000 läster endast på de med utikes skeppsfart sysselsatta fartyg. Då en stor tillökning i flottans lästetel (ångfartygens oberäknade, hy:lka ökats i än större proportion) äfven måste fordra ett ökadt antal sjöfolk, och det t kant, att mer fa VW: vara allinänt 5er deribland utgöred ur sveiiskar, så torde någon grund finnas för det ofvsnnämnda onsgandet att bristen icke är så betänklig an nan kunnat föreställa sig. t en eanning, att mycket svenskt sjöfolk äfven går i utländsk tjenst; detta kan föranledas af åtskilliga orseker, af begfret att se sig om i v: s af böjelseR för äfveltyr, som kanske företrådesvis uppstår under ett gådant lif som sjömannen är underkastad, eller af hoppet att göra lycka. Ganska många och sannolikt flertalet, vända likväl efter kortare e!l!er längre tid tillbaka till fäder neslandet, och svårligen skall hoppet om en framtida liten pension qvarhålla d-tn öHa hemitta, hviket ock skule hafva till följd. alt ett ej ringa antal deribland skulle förgälves soka sysselsättning å svenska fartyg. Derjemte synes en icke ringa svårighet skola uppstå, att bestämma vilkoren för kompetens till pensions erhållande. Skall hvarje sjöman derifrån vara utesluten; som vågon tid vorit frånvarande i främmande länder elier på utländeka fartyg, äfven om han under en dålig korjunktur icke kunnat (å sysselsättning hos svenska rederier? Och huru kontroliera iiltigheten af de betyp öfver fjenstgöring, som en pensionssökande lätt nog kunde förskafia sig af en eller an: nan skeppare, helst det icke gerna kunde komma i fråga att fordra betygets utgifvarc ed, eller denne måhända redan aflidit? å grund af dessa skäl, till hvilka ännu nycket mera kunde tilläggas om arbetere. nom andra näringar giltiga anspråk att Hkäväl som sjömännen omhuldas af rikete stänler, i händelse man nu tager det första steset in på denna bana, nödgas jag för min el afstyrka bifall till det förevarande för laget.? SKER K M:t har den 2 innevarande månad, ned afseende å det af vederbörande viteor lade nit, hvarmed handlandena Henr. Zach. 3ecker och And. Ekbom samt torparen ehr Olsson i Törnbacken under en längre ljd af år bestridt kyrkovärdsbefattningar i dertelje stadsoch landsförsamlingar, til ant darm Att navn at a po ar