Uti statsutskoitets plenisammanträdei gå afton föreföll en debatt i enledning at K M:ts proposition till rikets nu församlade ständer, angående krigskollegii ombildning till en arme-förvaltning. Såsom bekan är, har K. M:t bufvudsakligen i enlighet med Jandtförsvarskomitåns förslag hemställt, at detta embetsverk måtte upphöra aft vara et rikskollegium och erhålla sådan ombildning att. ärendena derstädes efter sin olika ar böra pröfvas och afgöras utaf särekilda a hvarandra oberoende afdelningar eiler embe ten under hvar sin ansvarige chef, i visss mål allena beslutande, i vissa mål samfäld med embetsledamöter. Utihärötver afgifvet utlåtande hade utgiftsafdelningen också tillstyrkt; att R. St. måtte förklara, att ständerna för sin del godkänna grunderna för landtförsvarskomiltas berörda förslog, men att ri kets sländer, som funnit svår gheter för sig möta att ingå uti fullständig prötning at förslagets enskildheter, tillika anhäölla, dels att K. M:t täcktes låta tillse ait uti den irstruktion, som varder för den nya arm förvaltningen utfärdad, så noggrannt som möjligt skiljas emellan de ärenden, uf hvilka embetschef må ega ensam beslutande rätt, och dem, hvilka böra genom omröstning afgöras, på det ingen tvekan må uppstå om sättet för hvarje förekommande mäls behandling, dels att ändamålsenlig och betryggande kontroller i afseende på de under krigskollegii disposition ställda medels och fonders förvaltning icke måtte saknas; samt rikets ständer också måtte medgifva att, derest kollegii reorgenisation före nästa riksdag komme alt ega rum, de för kollegium nu anvisade statsanslsag dertill måtte få användas, intilldess en definitiv stat kan hinna fastställas. Emot antagande af detta förslag hafva under en ganska liflig di åtskilliga betänkligheter blifvit framställda och isyn nerhet har ett af rådman Björck fremlegdt motförslag tagit uppmärksamheten i anspråk. Detta förslag, i vissa fall nära öfverensstämmande med de at 1858 års komiterade yttrade åsigter, och hvilket jem-äl afser att krizskollegium skulle fördelas på gärekilda afdelniogar, med militörcehefer, hvilka skulle ega att hvar inom sin afdelning. med nödigt biträde, på eget ansvar handlägga och afgöra alla sådana mål, som i någo: hänseen de fordra militäriskt tetniska insigter, skiljer sig hufvudsakligen från det kongl. förslaget, dels deruti, att hr Björck anger alla öfriga mål och ärenden böra ötverlemnas till en särskild af militärcheferna oberoende afdelning, bestående af endast civila medlemmar uch med kollegialt arbetssätt, åt hvilken afdelning tiliika borde uppdragas den omedelbara dispositionen af armeförvaltningens kassa och kontrollen deröfver, jerate den bokföring, som afser alt redovisa för embetsverkets hela förvaltning, dels ock deri att, enligt hr Björcks åsigt, från armåförvaltningen bör skiljas såväl vården och inseendet öfver armens boställen som förvaltningen af de landtförsvaret tillhörige fonder; och skulle boställsvården öfverlemnas till kammarkollegium och penningförvaltningen till statskontoret. Vid anställd votering och gedan såväl ett af enledamot uppgjordt förmedlingsförslag, hufvudsakligen syftande derhän att boställsoch penniagförvaltningen skulle uppdragas åt den af hr Björek förordäåde civila afdelningen, som ett annat yrkande derom att militärcheferna icke skulle