cke ens blifvit svenska kabinettet delgifvet. Äfven hos flera andra makter mötte förlac:: starkt motstånd. Men det lyckades slu igen Belgien, hvars konung, såsom bekant, är icke allenast genom slägtskapsförhällanden nära förbunden med det engelska konungahuset, utan äfven hos engelska nationen åtnjuter stort anseende, att för silt intresse vinna storbritanniska regeringen, hvars bifall var af största vigt, enär Englands andel iaflösningskapitalet skulle blifva det drygaste. Uppmuntradt af denna framcång, inledde således Belgien nya underhandlingar med öfriga sjöfarande nationer. Aflösningskapitalet hade nu blifvit nedsatt till 36 millioner francs, utgörande 20 gånger de sex sednaste årens medeluppktörd; och Sverges bidrag komme att utgöra endast 545,600 francs. Belgien åter, å dess sida, v.lle, på sätt det äfven förut erbjudit sig, afskafta de dryga tonnageafgitterna, utverka nedsättning i lotsafgifterna, genom en handelstraktat göra Sverge delaktigt af de tullnedsättningar, som beviljats andra stater, samt tillse att de lokala sjöfartsatgif terna i Antwerpen blefve förminskade. Denna makt förstod sig dessutom på ej blott att lisa, utan äfven att risa. Skulle, ?emot förmodan?, någon af de respektive staterna icke vilja biträda denna uppgörelse, eå skulle de underkastas en differentiel behandling; och i stället för Scheldetullen m. m. skulle en beskattniog af 5 francs pr tonneau på läggas de motspänstiga staternas fartyg. vu var det visserligen icke så farligt med dessa hotelser; ty det stod naturligtvis i de särskilda staternas makt att belägga belgiska fartyg med lika differentiel beskattning som den, hvarmed deras sjöfarande komme att betungas; oci om Belgien kunde umbära fördelarne af nya handelsfördrag, kunde väl sannolikt äfven de öfrige staterna finna sig uti saknaden af sådana fördrag. Men flertalet af de stater, med hvilka Belgien öppnat underhandlingar, försonade sig snart med förslaget, och äfven svenska kabinettet fogade sig deruti, så att den 16 sistlidne Juli emellan Belgien å ena samt Sverge och Norge med flera andra stater å andra sidan en traktat efslutades om Scheldetullens upphörande. Med tillkännagifvande att K. M:t, under förbehåll af rikets ständers bifall, å förenämnde traktater meddelat sin ratifikation, har K. M:t nu föreslagit ständerna att, genom deras godkännande, bekräfta de förbindelser i afseende å betulning till Belgien af Sverge: bidrag till Scheld: tullens aflösning, som K. M:t genom samma traktater riket iklädt. Då adeln, jemte presteoch bondestån den, efter en enda bordläggning afejort denna fråga och bifallit den kuvgliga pro positionen, är det ifrågavarande fördrage egentligen redan sankticneradt; men vi anse oss likväl, för en annan gångs skull, böra anmärka att, då K. M:t finner nödigt in. hemta rikets ständers bifalt till afhandlingai med främmande makter, hvilka gå ut på at till dem utbetala kontanta belopp, ett sådan bifall väl borde inhemtas före traktatens af slutande, men icke efter det sådant skett. Nu afslöts traktaten den 16 Juli, och först den 14 påföljande Augusti afläts will stärderne den kungliga propositionen derom. Så fram ständerna icke ville kompromettera K. M:t kunde således något afelag å den afgifnc propositionen icke ens ifrägakomma. Mer ett 8 mtycke, om det skall hafva någo värde såsom uttryck af representationens öfvertygelse, eynes böra affordras och gifva: medan ännu en fri pröfniog är möjlig. ! annat full förfaller både begäran och sam tycke till en fom formalitet, som icke ä egnad att höja statsmakternas anseende.