Sedan svenska statsverket nu inom få år måst deltaga i aflösningen af Öresunds, Stadeoch Scheldetullen vore det önskvärdt alt man härmed kommit till elutet af de för staten icke så litet be ungande förhandlingar af detta slag, som i sednare tider blifvit å bane bragta. Dermed torde dock icke vara så alideles säkert, då väl ännu, för några få år seden, iogen kunnat föreställa sig, att Belgien skulle kunna fiamställa och vinna bif: ll till en proposition, sådan som den om schbeldetullen, hvilken i dessa dagar blifvit ständerna förelagd. Att detta kunnat ske och lyckas kan emellertid ensamt tillskrifvas den belgiska diplomatiens fintlighet, men är redan derföre anmärkningsvärdt säsom ett bevis ef huru stor vigt det är att landets diplomatiska angelägenheter besörjas af skickliga händer. Förhällandet är i korthet, att sedan Nederländerna, under hvars landshöghet Schelde flodens mynningar vid Belgiens och Nederländernas tkilsmessa förblefvo, från är 1539 belagt de å -amma flod trafikerande fartyg med en afgift af 1 florin 50 cent. pr tonneau; eå fann sig belgiska regeringen, som befarade att, genom denna afgilt å flodfarten, Antwerpens handel skulle ånyo, såsom under en föregående längre tidrymd, hämmas i sin utvecklipg, nödsakad att godt göra de sjöferande hvad de sålunda ut gåfvo; och dervid tillgick in praxi så, att Scheldetullen icke erlades af tartygen, utan omedelbart af Belgien betalades till Nedte rländerna. Emellertid växte, med fludfarten, denna tull, så att den år 1860 utgjorde ungefär 1,900,000 francs, eller vära fyra gåpger det belopp, hvartill den beräk nats utgå. Belgien, som likväl naturligtvis hade motsvarande fördel af den växande trafiken, fann denna börda alltför tung; och uppmuntrad af den framgång, som gyn nat förslagen om Öregeundsoch Stadetullarnes aflösning, framställde denna makt äfven till de sjölartsidkande nationerna en proposition om scheldetullens aflösning med en summa af 41.950,C00 francs, hvaruti Sverges andel skulle bestiga sig till 816,525 francs. Förhållandet med sistnämnda tull hade likväl, synnerligen från svensk synpunkt, föga likhet med de förstnämnda; ty Sverge Kude. genom traktater förbundit sig at betala Öresundsoch Stadetullarne, hvaremot, genöm Wienertraktaten, schelden förklarats fullkomligt fri, samt den tull, hvars aflösning nu äskades, hade blifvit främmande fartyg eller egentligen belgiska statsverket pålagd utan Sverges hörande och i kraft af ett fördrag, som