till Ignati, sor: emellertid iokommit i rutn: met, kow hit och svara på mina frågor. Du åar hittills visat dig vara både förstån. dig och uppriktig. Säg oss derföre sannin. gen utan alla ÖOmsvep. Stanna här midt framför oss, så alt denne herre, likacom jag, må höra h du talar. Gossen närmade sig och stannade såsom hertigen befallt honow, med ansigtet vändt emot Bellievre, som satt nedanför hertigen till venster om honom. Du har varit i Paris med min gode vän, den unge grefven af Logåres, är det icke så? Du känner ju också anledningen till denna resa? Ja, ers höghet, svarade goss:n. Min herre, grefven reste dit för ot uppsöka en ung dam, ers höghets anförvandt, som under det bon färdades till ers böghet, blifvit af en trupp kungliga soldater snuhållen på vägen och förd till Paria,.4 Kar du också berätta mig hvad framgång grefven af Logdres hade i detta sitt förehaivande? 4 (Jag vet att han uppvaktade konungent, fortfor gossen, och jag hörde honom sjelf säga, att han fått lölte om en skriftlig befallning till alta guvernörer och kommendanter i orterna att bistå honom i hans forskningar efter den unga damen och underlätta hennes hemresa till ers höghet. Jag vet också, att han under flera dagar i Paris väntade att erhålla denna befallning, ehuru förgäfves.4 Ers höghet tillåter mig anmärkas, eade Bellievre, albrytande Ignatis berättelse, Satt hvad gossen der omtalar, är blott efter hvad hen hört sägas. Han torde böra iuskränka sig till hvad han sjelf sett och förnummit. Det kommer nog efteråt, sade hertigen med någon skärpa i tonen. Fortfar, Ignati, hvad bar du mera att säga oss? Hvad jag berättat, är mera än blotta hörsagor, ålertog Igvati. Herr grefven höll sig med oss alla under hela tiden i be