handlade på gator och landsvägar, så ken jag icke undandraga mig att komma; och skulle den heliga apostoliska tron eller vår moder, kyrkan i Paris, löpa den minsta fara under de ehismer och oroligheter, som föndra landet; så skall ingentiog kunna afbålla mig från att skynda dit, för att offra lif och blod till dess försvar. Hvad kyrkan angår4, sade Bellievre, Sså försäkrar jag ers höghet, att ingen kan vara dess heliga sak upprktigare tillgifven än min herre, konungen och hane rädgifvare. Den skall gå segrande ur alla strider endast genom det mäktiga skydd ers höghet redan sä rikligen förlänar densamma. Ers böghets anförvandter och vänner hafva icke blitvit och kunna icke blifva misshandlade. Hurul ropade hertigen. Är icke min kära syster Margaretka ännu fortfarande förvist ifrån hofvet? Har man icke till och med uppbjudit allt för att drifva henne utur staden? Hafva icke mina tjenare på öppen gata blifvit öfverfallne och slagne af Villequiers legoknektar? Jag vet, svarade Bellievre, Sett för ett par månader sedan fru hertiginnan af Mont. pensier var föremål för en liten hofiotrig; så snart saken kom till konuugens vetskap, skyndade hans maj:t att godtgöra allt, och det var endast för fra hertigionans egen säkerhets skull, som man gaf henne det rådet att J någon tid lemna Paris. Medlemmarne af-huset Guise9, återtog bertigen, Shafva hittills med all säkerhet kunnat vistas i landets bufyudstad, och jag tycker att de böra kunna det äfven hädanefter.å SJag hoppas att ingentipg skall gifva ers höghet anledning att beklaga sign fortfor Bellievre. tKonungen är på det högsta angelägen att förekomma alla ers höghets önskningar och gifver genom mig den kraftigaste försäkran, att er familj, ert folk och edra vänner skola åtnjuta all den rätt, det skydd och bistånd, som det står i hans maj:ts meskt att lemna. (Forts.