Aftonbladet – 12 oktober 1863, sida 3

tDessa löftesrika nådiga ord skola Finlands ständer städse i tacksamt minne bötafa. Då H. K Maj:t emellertid uttryckligen för: klarat det H. M. äfven för framtiden vill förbe hålla sig initiativet i grundlagsfrågor, så kunna ständernas önsknin ar med afseende å nämnde frågor, eå vigtiga för ett fortsatt verkligt åtnjulande och en tidsenlig utveckling af vårt monarkiskt konstitutionella samhällsskick, hvars srundsatser, såsom H. M. sjelf täcktes yttra, ippbäras al finska folkets öfvertygelser. endast vä den ständerna nu redan grundlagsenligt tillxommande petitionsvägen komma till H. M:ts sunskap och behjertande. Öfvertygad som jag ir, att H. M i nu nämnda vigtiga frågor vill så de finska landtständernas billiga önskningar och förhoppningar till mötes, anser jag det vi lenna landtdag tillkomma ständerna att för H. M. öppet uttala dessa sina önskningar. Den förändring af våra grundlagar, som för det af mig redan nämnda ändamålet är af den allra största vigt och som de:före i främsta rummet af behofvet påkallas, är den, att i dessa grundjagar måtte ingå ett bestämdt stadgande huru ofta laadtdagar skola af regenten sammankallas, stället för att denna vigtiga sak enligt nu gällande grundlag beror på regentens förgodtfinnande. Jag vill derföre såsom ett önskningsmål ill H. K. M:ts nådiga afgörande framställa, att H. M. ville i det förslag till särskilda förklagar och tillägg, hvilka H. M. förklarat sig ija uppgöra och till ständernas pröfning förelägga vid nästa landtdag efter trenne år, låta let stadgande ingå att Finlands ständer äfven framdeles alltid skola hvart tredje år samman komma. Jag anhåller i all ödmjukhet att det högvördiga ståndet ville såsom sitt detta önsk ningsmål upptaga och detsamma såsom sådant ill besvärsutskottet remittera. I borgarståodets plenum dex 6 Oktober uttalade sig ståndet på derom fjord fram-. ställning för att alla betänkanden af ständernas utskott öfver till dem remitterade propositioner borde jemte dertill hörande reservationer tryckas, på det hvarje stånds ledamot måite deraf erhålla sitt exemplar. Då den förut bordlagda bevillningspropoeitionen nu åter företogs, yttrade sig br Öhruberg för samma princip som förut uttalats derom af hr Wolff, nemligen att bevillningefrågan icke förr borde iständet slut ligen föredragas, än frågan om bränvinsbräcningens reglering och beskattning blifvit afgjord, emedan utgången af denna sednare fråga kunde inverka på den förra; men som det berodde af ståndet ett, sedan begge dessa frågor blifvit af utskotten beredda och åter till ståndet inkommit, föredraga dem i den ordning som funneslämpligast, ansåg talaren remissen af bevillningsfrågan till utskotten ej böra derför uppe bållas. Hr Dahlström uppträdde i anledning ef den i bevillningspropositionen föreslagna fortsättniogen af jernvägen, å ena sidan till Lahtis och Wesijärvi och å den andra till Tammerfors samt de vest Tavastländska vat tudragen, med ett längre anförande, deri talaren söte visa nödvändigheten af jernvägens samtidiga utsträckande till Åbo. Bevwvillningsfrågan remitterades bärefter till sammansatt bevilnings och ekonomiutskott. Åtskilliga andra propositioner remitterades äfven i detta plenum till vederbörliga ut skott, likasom i de öfriga ståndens sednaste plena läsning och remittering af propositio ner farfo stt.