Aftonbladet – 9 oktober 1863, sida 2

I Den s. k. förbundsexekutionen i Holstein är visserligen beslutad, men med detta besluts verkställande kommer det dock att draga något ot på tiden, och det kan komma att blåsa många vindar på det politiska fältet, innan förbundstrupper verkligen rycka jöfver Eiben. Sedan förbundsbeslutet blifÅvit justeradt skall konungen af Danmark iderom underrättas och honom lemnas en lämplig betänketid — förmodligen tre å fyra veckor. Då efter utgången af denna termin intet eller också ett otillfredsställande svar inlöper, lemnar förbundsförsamliogen åt de dertill bestämda regeringarne — Sachsen och Hannover — uppdrag att fullborda exekutionen. Men nu inträder ett nytt uppskof. De nämnda regeringarne måste återigen underrätta konungen af Danmark om det uppdrag de crhällit, med anmälan der om, att så vida han icke inom tre veckor uppfyllt förbundets önskningar skall det verkliga utförandet af exekutionsuppdraget oåterkalleligen följa. Först då denna allrasista uppmaning visat sig fruktlös, kunna exekutionstrupperna så småningom börja sätta sig i rörelse. Om de på det sättet kunna inträffa i Hosteia vid julklapparnes tid, så har saken ändå proportionsvis gålt raskt noz. Man har således anledning att hoppas, aft diplomatien kan ha rådrum att göra sitt bä sta, för att föra de tyska kabinetterna till besinning, så att de icke lättsinningt störta sig in i företog, ur hvika ett europeiskt xrig mycket lätt kan utveckla sig. Diploma iens bemödanden i detta fall skola finna ett starkt understöd inom sjelfva Tyskland, ty en stor del af de liberala i Tyskland ha kommit så långt att de inse, att ett från Tysklands sida pu börj.dtkrig endast skulle innebära en diversior, för att låta tyskarne glömma sin inre misere, och att det företrädesvis är Österrike, som till följd af sin rivalitet mot Preussen drifver på saken, för att fånga popularitet. Det är ganska betecknande, att den upprik:igast liberala bland alla de tyska regeringarne, den i Baden, bestämt opponerat sig emot ex kutionen. De preussiska tidningerne, som ha i lifligt minne hvad en blokad af Elbe och Oder vill säga, uppträda i allmänheten mycket skarpt emo: exekutionen, hvilken de anse endasi skola lända till Danmarks fördel. National-Zeitung4 säger rent ut, att redan hotelsen om exekution gifvit danska regeringen fritt spelrum; att söka ytterligare ski!ja Sles vig från Holstein. Tyskland kan visierli gen utföra exekuticnen i Holstein, men det kan ej iablanda Slesvig i frågan. Denna ekuile i så fall få en internationel korakter. och Tyskland skulle då ha emot sig hela den skandinaviska Norden samt vestmakterna. En sådan eventusltet måste undvikas. Detta kan endast ske, menar bladet, genom exckutionens uppskjutande, ty dess utförende nu skulle gifva Danmark tillfälle att för alitid och definitivt utsördra Holstein från Slesvig. Preesen sticker sålunda alls icke under stolen med den omständigheten, som förbundsdagen icke får låisa någonting om, att det är Slesvig som frågan egentligen gäller, när man vill företaga en tförbundsexekution i Holstein. Vi hoppas att innan det blir för tent skall Tysklend inse, att det med en exekution i Holstein icke kan uträtta någonting annat a stt utsuga nämnde land och förbittra dess invånare, och att så snart ett angrepp mot Slesvig uvder hvad förevändning somi helst skulie ega rum, Tyskland utom Danmerk ekulle få att göra med tre andra makter. 1 främsta rummet skulle Sverge-Norge vara både förpligtadt och nödsakadt att skrida in mot de tyska våldsinkräktningarne. Det är genom de offentliggjorda noterna från vårt kabinett för ingen obekant, huru Sverges och Norges regering fatter och mäste fatta denna sak. Och om det ock verkligen skulle fionas någon, som anser bevarandet sf den skandinaviska Nordens integritet och afvisandet ef ett det mest orättfärdiga inkräktningsförsök vara ett uppträdande Xi små intressens tjenstX, så har vår regering remot nyligen inför Europa klart och tydförklarat, vtt Svåra dyrbaraste intressen icke skulle tillåta oss att med lugn åse alt våra grannar krossades under förevändningar, hvilka ramdeles kunde vtsätta vår egen sjeljständighet ör vådor. De europeiska makterna ha lagt märke ill denna bestämda förklaring och den har utan tvifvel i icke så ringa mån inverkat vå Englands och Frankrikes uppträdande i lenna sak. Lord Palmerstons organ, tMoring Post, redogör i en ledande artikel nycket omständligt för grefve Manderströms ot af den 19 Juli. När man sammanstäler de svenska depescherna med konungens f Danmark trontal, är det klart — yttrar let engelska bladet — att Sver.e-Norge och Janmark bedöma förbundets uppträdande Jä samma sätt, och då Tysklands ingrepp Danmark jemväl hotar hela Norden, skall onung Carl, såsom grefve Manderström ramhäller, ej kunva lugnt åse den danska tatens undertryckande; men i denna sak tår Sverge Norge ej ensamt på Danmarks sida. lur: stort det iotresse än må vara, som verge har i bevarandet af Danmarks inegriiet, kan det likväl icke vara större än et intresse, som i samma hänseende gör ig gällande hos Storbritannien eller till och red hos Frankrike. Vi kunna med säkerhet irklara, att Europas vestmakter icke skola til Is, ta, att Danmark bir ett offer för Tysklands! ,; lsväfoande äregirighet. i då ran re Det är en gammal iskttagelse, som blift gjord vid hvarje iksdag efter och sanplikt äfven före det nya statskickets inföinde, alt ju närmare den efterlängtade stunENDE RE Oe Re SIV KMD NN str bt INTET