Aftonbladet – 8 oktober 1863, sida 3

Article Image
tet. Denna reaktion, som inträdde förlidet år, har upphört och det erfordras ingen synnerlig profeteringsförmåga att kunna för. utsäga, att i Oktober och November de ire betydande staterra Newyork, Pennsylvania och Ohio skola följa det af Maine och Californien gifna exemplet och med betydande majoritet uttala sig till regeringens förmån. Annou mera öfverraskande visar sig framsteget uti gränsslafstaterna. Maryland i öster och Missouri i vester gå i spetsen för dessa. I förstvämnde stat har guvernören Bradford kommit till den öfvertygelsen, att, i anseende till slafveriets osäkra ställning, det är bäst att sjelf taga dess afskaffande i sina händer. Han ämnar derföre semmankalla statens anseddaste slafbållare till ett möte som skall bringa emancipationsrörelsen i gång. Staten Maryland är på alla sidor omgifven al fria stater, ty Delaware är blott till namnet en slafstat, och uti östra Virginien har krigslagen afskaffat slafveriet. Under dessa omständigheter är slafegendomen mycket mera en börda, än en verklig fördel, och derföre vill guvernören Bradford åt staten rädda äran af initietivet. Han är vieserligen blott böjd för en småningom skeende emancipation, då deremot hans företrädare i emhetet, Thomas, äfvenledes en slafhållare, hos hvilken Bradford begärt råd, uttalat sig för emancipationens inträdande genast. hvilket missförhållande den fria och industriella hvita befolkningen i statens norra och vestra delar står till slafhållarne di Östern, i afseende på representationsrätten inom lagstiftande församlingen, visar sig af följande siffror: 130,217 hvita i den slafhållande södern och östern utnämna 14 senatorer och 34 deputerade, hvaremot 385,643 hvita i statens norra och vestra delar blott utse 8 och 40. Baltimores båda ledande tidpingar gynna emancipationsrörelsen. Så lunda är hopp förhenden, att slafveriet ännu under loppet af denna vinter kommer att llagligen afskaffas uti Maryland. Missouri har gått ännu längre framåt. Ett förlidet år hållet slafverimöte uttalade sig för att emancipationen skulle försiggå först 1870 — 1876. Men under det från början det raådikala partiet var of den åsigten, att den småningom försiggående emancipationen skulle vara menlig så väl för herrarne som slafvarne, hafva nu slafhållarne sjelfva genom praxis kommit till der öfvertygelsen, alt deras motståndare hade rätt. Sedan konvertionsbeslutet fattades, försvinna slafvarne ännu hastigare från gränsdistrikten, än om systemet af frigifning genest blifvit antaget. Den fullkomliga omstörtning af arbetsförhållanderna, som man befarade genom slafveriets upphäfvande genast, visar sig nu i Missouri. under tillämpningen utal systemet af småningom försiggående eman cipation. Ett i slafhållarnes intresse utkomnande blad yttrar: Skulle det icke vara bäst, om vi, såsom kloka och fredliga män, frivilligt afsade oss rättigheter, som garante ras oss genom konstitutionen och lagen, isynnerhet om dt visar sig, att freden och hela samhällets säkerhet kunde vinnas dermed? Ar det icke bältre att frivilligt vid taga åtgärder till slafvarnes befrielse genast? Uti en annan del af staten har man likaledes kommit till den öfvertygelsen, att den obetingade emancipationen är i slafbållarnes eget intresse. Så hafva -hrr B. W. och J. W. Lewis uti Glaegow vid Missouri betydande tobaksplantager, hvilka de odla med 100 slafvar. Skörden mäste, om vinst skall kunna erhållas, införas och förarbetas till November. Seden emancipationslagen utfärdades, blefvo deras slatvar mycket oro liga och man insåg att de ämnade flykta. För att ej förlora sina arbetare fattade då hrr Lewis ett lika förståndigt som högsinvadt beslut. De löfvade slafvarne, att om de till November troget och samvetsgrannt arbetade på deras plantage, skulle de då få sia frihet samt utbekomma respenvingar till Kansas, i händelse de önskade det. Slafvarne gingo in derpå och herrarne behålla sina :rbetare till dess skörden försiggått. I sydstaterna höjas bittra klagomål öfver presidenten Davis, som för 6 år är utsedd till dessa staters president. Charleston Mer cury påstår, att om nu nytt val till president skulle företagas, så kunde Davis ej få en enda af de södra staternas röst till presidentkallet. Han anses vara alldeles oduglig att under nuvarande kritieka period upp bära den vigtiga post han bekläder. Från Mobile berättas om ett förfärligt tumult, som blifvit tillstäldt derstädes: af hustrurna till en mängd arbetare, hvilka deltaga i kriget. Omkrisg 600 qvinnor, medförande sina barn, samlade sig på SpringHill, beväpnade med yxor och påkar, sumt tågade genom stadens förnämsta gator, bärande framför sig fanor, på hvilka lästes oräen: Bröd eller blod! Bröd eller fred! Stadens garnison gjorde endast stagt mot stånd och de ursinniga qvinnorna uppbröto samt plundrade en mängd bodar. Många borgare lemnade staden och tumultet var i tilltagande, Från Havana berättas att mexikanske geseralen Doblado den 28 Juli utfärdat ett manifest till Mexikos folk, riktadt både mot fransmärnen och Juarcez. Han uppmanade deruti mexikanarpve, att beväpnade samla sig omkriog honom till fosterlandets försva rande. : Juarer egenter hade lyckats att på bron vid Soledad uppsnappa en för fransmännen bestämd penoningtrensport af 80,000 dollars. Uti Tlalpan hade tre franska soldater blifvit mördade. Till straff derför bade Forey pålagt staden en kontribution af 6000 piaster eamt hotade att om något nytt mord beginges mot någon af hens soldater, hela staden skulle jemnas med marken, BIKSDAGEN. UTSKOTTSBETÄNKANDEN. AT statsutskottet, N:r 162. Afstyrker af riksdagsfullmäktigen G.

8 oktober 1863, sida 3

Thumbnail