Aftonbladet – 3 oktober 1863, sida 2

hoa finner opassande, äfven om första delen skulle varit dedicerad till den främste kejsare i verlden; vidare register med en del upplysningar öfver de tairika plunscherna och figurerna, anteckningar öfver de i verket omtalade runstenar, antiqvariska fynd, åberopade handskrifter och tryckta skritter, vi-or, sagor, ordspråk, seder och leker samt slutligen åtskilliga kuriosa, af till en del ganska beeynnerlig och muntrande beskaffenhet. Rydqvists Svenska språkets Ingar.? Det är oss ett stort nöje att konstatera, alt J. E. Rydqvists för icke längesedan fulländade förträfiliga srbete öfver vårt modersmål äfven i utlandet tillvinoner sig det erkönnanrde det i så hög grad förijenar. I Auvgustibäftet för detta år af engelska tid skriften The Gentleman Magazine and Ilistorical Revicw läser man följande anmälan at detta arbete: Den moderna fi!ologiens grundläggare är d.nesken Rask. Han gaf en kraftig impuls ej blott åt studerandet af de sterländska och europeiska språken, utan äfven åt en vetenskaplig behandling af de skandinaviska tungomälen. Men han dog för tidigt för sitt land och sitt rykte och lemvade halfva sitt verk oafslutadt. Dansken Petersen följde i hans fotspår och var den förste som behandlade de skandinaviska dialekternas detaljer i syftvingen af jemförelse och kronotogisk granskning. Emellertid forisattes studiet ar den isländska litteraturen, och ma terialier samlades derigenom till vidare framsteg, icke som skulle isländskan vara så gammal som svenskan elier danskan och ännu mindre utgöra moderspråket för Sverge och Danmark, men derföre att det har så ovärder!iga skrit.a qvarlefvor och bibehålH ä rikt förråd at gamla ord och priodelser i sitt långt bortundandolea folkepråk. Alla desva forskningsrt i våra nordliga språk, i Skondinavien så väl som i Ebgd, äro så till sögandes moderne, och hithar jemförelsevis litet uträttats. Vi på hvar och en af de skandinaviska va tillämpa hr Marshs beundransda omdöme om engelska språket: ska studiet af det engelska språket har först nyligen börjat. Vi stå vid begynnelsen till en ny tidräkning i dess histo Huru stor dess förmåga än är, börjar man känna att dess behof äro ännu större. Band dess författare visar sig ett tydligt bemödande att vinna förökad lättnad för uttrycket, och säsom ett medel härtill ett djupare nedträngande i källorna för dess dolda egenskaper; och häraf kommer, såsom jag så ofta anmärkt, ett mera allmänt och ifrigt studium af de gamla former för det engelska språket, af hvilka vårt moderemåls antagna dialekt blifvit konstruerad. Nu, då våra bokmonumenter omsorgsfullt utgilfvas, kunna vi vänta oss en öfverraskande förändring. I Norge och Damwark ha flera värderika buoguistiska arbeten — till en del rörande de lokala folklendskapemålen — lemnat pressen. Hvad Sverge beträffar har bland andra forskare Carl Säve, trots oafbruten sjuklighet, Jagt granitgrundvalarne i många riktoingar, o hi det bär ofvan nämnda arbetet har hr Rydqvist gifvit sitt land ett verk uf soid. och varaktigt värde, ett bidrsg till rordisk språkkännedom, hvilket snart skall viuna samma upp märksumbet hemma i sjellvau Sverge fom det med hvarje dag alltmera och mera ådrager sig inom lärda kretsat utomlands. Den titel, hr Rydqvist valt, är temligen blygsam: Svenska språkets lega. Meni sjeliva verket är hans bok med rina mer än 1500 sidor på samma gång en grammatik för den nuvarande svenskan, en lärd öfversigt öfver fornoch medeltidssvenskan, så längt dess qvarlefsor tillåta det, en jemförande blick på de beslägtade tungomålen samt en högst intressent granskning till ursprung och betydelse af de ord och former. som umärka de svenska äldre och ypgre samt jrovinsidiomerna. Öfverallt piträffar men anmärkningar och :ndersökningar at stort intresse för den engelske forskaren, ty det engelska språket är af nordisk! ursprung och svenskan (med undantag afislöndskan) är det mest konservativa af alla de nordi ska språken. Arbetet är äfven fkrifvetien sannt vetenskaplig anda; det är effottedt med stort tålamod, noggrannbet ech ver samhet, så att vi ej konfunderas eller miss ledas af ständigt teoretiserande, förflugnpa slutsatser och obehöriga maktspråk, de ty ska skolornas medfödda fel; och det är at skt gegen, att det är den bästa möj liga inledning för hvarje utländsk tnguist, så väl som för hvarje svensk forskare, som önskar vinna säker insigti det vackra språk. han stundligen begagnar. detta ädia och manliga språk, som är den rikase och mest harmoniska dialekt som för närvorande ta las i de tre kontisentela skandinaviska ko arikena. Sista delen af dessa Slagart har nyligen utkommit och är ett värdigt slut till de bida föregående delarne. Den utgöres för nämligast af en ordförteckving, och detta ied vidsträckt skala (270 sidor med 2 ne spalter å sidan), att den med ens sätter oss i stånd att anlita och begagna de dyrbara lingnistiska skatter, som äro spridda i hela verkel. Den tid och omsorg, det arbet som med förkärlek nedlegts på denna . teckning, hvilken är försedd med mäångaett ögonblicks enskildt samtal sen sf Montsoreau utisitt kabinett. Det ena LA hä