Aftonbladet – 2 oktober 1863, sida 3

ME UME EP IRRMRP Op RO MOt RT VA BR näråtgärder började föredragandet af de inkomna motionerna, hvilkas antal utgjorde 23. Från konungens befallningshafvande hade blifvit aflemnade tvenne motioner, den ena om ett årligt anslag af 2000 riksdaler uti fem år till Yttertafle landtbruksskolas understödjande och den andra afseende att af behållningarne af de under sist!idne år till de nödlidandes undsättning af den enskilda välgörenheten insamlade gåfvomedel samt at staten för samma ändamål lemnade bidrag, tillhopa utgörande 14,581 rdr, bilda en fond under benämning af Westerbottens läns nödhjelpskassa, hvarifrån dels årliga räntan komme att utan återbetalningsskyldighet utlemnas åt sådana fattiga, som blifvit hemsökte at missväxt, eller annan oförvållad olycka, hvarvid likväl företrädesvis bör afses att bereda arbetsförtjenst åt de fattiga, hvilka sålunda komma i tillfälle att förtjena sin utkomst, dels åfven vid allmänna n.issväxtår eller dylika tillfälligheter utJäningar af sjelfva kapitalet må kunna ske mot ränta och säkerhet. Som brukspatronen Klockhoff likaledes väckt motion om ett årligt bidrag af 5000 riksdaler uti fem år till Yttertafle landtbruksskola, blef den förstnämnda motionen likasom hr Klockhoffs efter framställda yrkanden bordlagda; hvaremot den sednare eller förslaget om nödhjelpskassans inrättande enhälligt af landstinget antogs. Derpå upplästes en af öf-: verstlöjtnant Edelstam väckt motion, att till be-: redande af en jemnare fördelning af skjutsningsbesväret, landstinget måtte hos K. M:ts befallningshafvande anhålla om en allmän reglering af skjutningsskyldigheten inom länet, fotad endast på hållskjutsskyldighet utan anslag af re seryvskjuts, äfvensom att entreprenadsumman för i öfvertagande af skjutsen vid hvarje gästgifvaregård inom länet måtte sammanslås och å alla. skjutsskyldige fördelas. Denna motion bordlades tills tisdagen, och när den då åter behandlades, uttalade landstinget sin åsigt vara, att skjutsningsbesväret borde, om möjligt, skiljas från jordbruket eller, om detta icke låter sig göra, att, på sätt motionären föreslagit, det med skjut. sens bestridande förenade onus måtte jemnare än hittills å de skjutsskyldige fördelas, samt beslöt dels att ingå till K M:t med anhållan, det K. M:t måtte till rikets härnäst sammanträdande ständer aflåta proposition om skjutningsbesvä rets skiljande från jordbruket och detsammas ordnande på statsverkets bekostnad; dels. efter votering, att i aflåtande skrifvelse anhålla, det K. M:ts befallningshafvande i länet ville emellertid och intilldess ett för hela riket gällande beslut blifvit uti denna fråga fattadt vidtaga alla de åtgärder, som till skjutsningsbesvärets jemnare fördelning inom länet kunde stå K. M:ts befallningshafvande till buds. Öfverstlöjtnant Edelstam hade väckt motion att hvarje socken för sig borde anses skyldig att underhålla de allmänna sommar: och viatervägarne ; jemte broar och trummor, eller, om detta icke anses rättvist, undersökning på länets bekostnad måtte ske om vägarnes längd och fördelning i hvarje socken, dock att snöplogning och skotti ning måtte af hvarje gocken bestridas; och handlanden ÅA. Åström ipgitvit förslag, att väghållningsskyldigheten måtte på så sätt utgöras, att j såväl sommarsom vinterlagning å entreprenad utbjödes och sammanslagna entreprenadssu morna för hela länet, hvilka borde af krono fogdarne vid uppbördsstämmorna uppbäras, å : länets alla vägunderhållsskyldige efter skatt fördelas. Med gillande af de uti de särskilda motionerna yttrade åsigter, beslöt landstinget att ärendet skulle öfverlemnas till K. Msts befallningshafvande i länet för vidtagande af de åtgärder, som kunde finnas lämpliga. Handlanden A. Ruths motion, att landstinget måtte ingå till K. M:t med anhålan om inrättande af ett I asarett och kurhus i Skellefteå stad, äfvensom ten brukspatronen Klockhoffs motion, om länets I fördelande uti tvenne lasarettsdistrikter, föredroigos. I afseende å detta förslag stannade landstinget, som i allo gillade de uti motionerna, gjorda framställningarne, samt billighetep deraf att, om ett nytt lasarett för länet inrättades, detsamma förlades uti Skellefteå, uti beslut, att åt! en komitå bestående af 7 ledamöter, af hvilka andstinget borde utse 6, 3 från norra deien af länet och 3 från den södra, samt K. M:ts befallningshafvande skulle anmodas utse den sjunde uppdraga att upprätta förslag om grunderna och sättet för länets fördelning uti omförmälte afseende, att, sedan komiten afgifvit sitt betänkande, de särskildta kommunernas yttranden deröfver borde infordras samt be täpkandet öfverlemnas till nästa landsting. Wermlands landsting. Vid landstingets förmiddagssammenträde den 25 Sept. beslöts först, att i det sammandrag af landstingets protokoll, som skall tryckas och utdelas åt kommunerna, skola blott de motioner intagas, sem föranledt någon åtgärd från tingets siaa, dock med undantag af skrifvelser från K. t och från konpngens betaliningshafvande. — verstelöjtnant Wijkanders matjon innefattan: att landstinget skulle söka åstadko al skjutsningsbesväret inom länet skulle skiljas från jordbruket; angående vägunderhållet och nya vägars anläggningar, företogs sedan till afgörande jemte det tillsatta utskottets betänkande, och beslöts att denna fråga skulle hvila till näeta landsting och ai motionen jemte utskottets betänkande skulle tryckas och ptdelas. Berefter företogs det betänkande, som at komiterade för fattigvårdsärenden blifvit afgifvet med anled: ning af pastor Nordmarks förslag om en allmän arbetsinrättning för länet; bruksförvaltaren Wåhltedts motion rörande samma ämne; brukspaTron CO. G. Proströms motion om behandling af jkringstrykandö Eskojare!; majoren v. Axelsons motion om åtgärder tagande ill förgkommande af landstrykares kringvandringar. Den fullständigaste af dessa motioner var pastor Nordmarks, hvilken landstinget beslöt skola tryckas och blifva hvilande till nästa landsting, hyäremot bruksiörveltaren ange förslag, såsom innefattande detsamma kom påstor Noråmarks motion, äfvensom brukspatron Broströms Och majoren v. ÄRE sops motioner icke skulle till någon åtgärd föramieda. — Berefter kom frågan om de är 1852 insamlade nödhjelpsmedlen för de missväxt lidande norra socknarne, isynnerhet Östmarks socken Konungens befallningshafvandes af komiterade gillade hemställan föreslog i 1:sta punkten att nödhjelpsmedlens förvaltning skulle sätillvida öfvertagas a. landstinget att 10,000 rdr skulle ställas till landstinet disposition, hyjlka skulle insättas å upp: och afskrimingsräkning, att revisorer för nödhjelpsmedlens granskning, äfvenisötm en styrelse ar 3 personer utan arfvotde, hvilken dock skulle till biträde kunna anställa en person med arf. vode, sxulle utses at landstinget: Henna punkt bifölls af landstinget. Så blef äfven förhållandet med pinkterna 2, hvaruti tillstyrktes att den i 1:sta mom omnämnda bestyrelsen skall emottaga alla ansökningar om odlingslån, afgöra och utanordna dem efter vederbörligt pröfvande af hehofven; 3, om styrelsens sammanträden när så påfördras; 4, alt lapgstipgejs kamrerare förvaltar medlen under särskild rubrik; 5, om socknarnes solidariska ansvarighet för de erhållna lånen, och om uppgörande af stadger och andra vilkor för lånens erhållande, hvilket bör verkställas af styrelsen; 6, att lånen lemnas på 3 år mat 3 procents ränta och afbetalning af en tredjedel al kapitalet hvarje år; mep att med afseende på de Jån, som äro utlemnade före ded 30 April 1864, skall första afbetälningen ske den 30 April 1804; 7, ansökningar om lån böra ske före Juni i månad 1854 och eedap före Jappari mpg hvarje ör; men aft inga jan ptlemnas Hi är sockRar, söm ror Re ligen peel sina nödhjelpsni. 1el Och styrkt att de beviljade lä-, nen blirvit använda Kid dermed afseåt äbdamål; j 8. att såsom gällande med afsen?e På nu ifråi