Aftonbladet – 1 oktober 1863, sida 3

randen med ett kort tal, hvart han antydde, at mötet väl icke efterlemnat några stora resultater hvad man likväl ej gerna kunnat påräkna a detta första möte, men att dock itvå vigtiga frå gor, om länets helsovård och kommunikations anstalter, förberedande åtgärder blifvit vidtagna af hvilka i sinom tid gagneliga och omfattand: följder kunna väntas. — Skaraborgs läns landsting. Tisdagens eftermiddags sammanträde bör jade med frågan om rvägars nybyggande, iståndsät tande och underhåll. Af hr Otterström ifrbgasat tes landstingets befogenhet att genom utdebite ring beskatta länets invånare för nybyggande a: vägar, enär allmänna lagen tillerkänner ensam häradet en sådan rätt; men af för tinget dispo nibla medel, såsom utskänkningsmedel, ansåg han att tinget kunde och borde bidraga till väg förbättringar, ogillade den basis, på hvilken hus hållningssällskapets vägkomite Lyggt sitt betän kande. På baron Leuhusens begäran framställ des fråga huruvida landsting kan besluta om un derstöd för vägförbättringar inom länet och hvil ke: besvarades med ja. Härefter beslöts atthus hållningssällskapets vägkomites betänkandeskulle föredragas och det punktvis Men vid diskus sioh öfver första punkten — landstinget bidra ger till byggande af nya och förbättrande aj gamla hufv gar ih — kom mötet till det resultat, att ingen utdebiterin8 för vägar skulle af detta möte göras. . Till afgörande företogos hrr Wennåri och Nils sons motioner om inrättande af ett lasarett i Lid ping och uppstod dervid frågan huruvida hi Nilssons motion kunde upptagas af landstinget, då hr Nilssön, då motionen väcktes, blott var ordinarie landstingsinannens suppleant. Hrr Fagerberg, Gienander, grefve Posse, Welin, Otter ström, baron Gyllenhaal och And. Andersson i Walla ansågo motionsrätt ej tillkomma supple anter. Häremot uppträdde hrr Wennårus, N som, vy. Braun. Dyrsen, Lang och Kuylenstjerna. hvilka alla påstodo, att suppleant eger denna rätt om Ordinarie landstingsman före motio tidens utgäng tillsägt hönom att infinna sig vid dstinget. Sedan hr Nilsson afstått från sin motion och förändrat den till ett amendement till hr Wenneri, öppnades diskussionen om den formfräga, huruvida suppleant har motionsrätt eller ej, och sedan många talare uppträdt både för och emot denna suppleanternas rätt afgjor des frågan genom votering så. att denna rättig het fränkändes dem med 22 röster mot 26 Härefter tpplästes motionen med hr Nilssons amehåemetnt och yttrades ett allmänt bifall dertill under den länga diskussionen, i det alia talare varmt förordade defisamma. Hr statsrådet Weern föreslog att landstinget skille tillsätta en komitå för att vidtaga de åtgärder som vöro behöfliga, och beslöt landstinget, att ett lasarett skulle inrättas i Lidköping, och att åt en komi:4 af de af statsrådet föreslagna personerna: lotta, kaptenen Kyhl doktor Gizeve, friherre Tierta, kaptenen Kyhlberg, häradshöfdingen Wennras och rektor Nilsson de rärmare detaljerna skulle öftverlemnas. Derjemte besiö:s att inga sjukhusdistrikter sktlle finnas och att hvar dera af länets 3 lasaretter skulle styras af hvar sin, af hvarandra fullt oberoende, direktion, detta sista hufvudsakliga påyrkande af hr Hollender. Under diskussionen fordrade åtskilliga talare, anförda af hr Storekenfeldt, att såsom vilkor för latatettets inrättande i Lidköping, denna stad kostnadsfritt skulle vpplåta nödig plats för det blifvande lasarettet; och iklädde sig hr Wennörus personlig ansvarighet att Lidköpings stad skulle fullgöra detta. Motionen om inskränkning af marknaderna i städerre föranledde en längre diskussion. De flesta nnsägo att blo:t 2 marknader borde i hvarje stad förekomma, utom Sköfde remontmarknad; hva dan sålunda 39 marknader om året skulle hållas ipöm länet (26 på landet och 13; städerna). Hr Welih änsåg att marknaderna voro nödvändiga för landtmafihet, oah han behöfver snarare flere än färre tillfällen för att afsätta sina produkter; hvaremot hr Hollender ansåg trarknaderna för ett onus för städerna och uppgaf att man i Falköping sökt att dem afskallas tjenstefolk göra iörbehåll att få besöka marknader. Hr Welin ville göra en stor skilnad emellan dem på landet och dem i städerna, ville blott förfäkta de sednare, visste det vara en bestämd förlust om de borttogos. Hr Wenrbrus var af den åsigt att landstihget ej eger rätt att härom besluta Torsdagens sninmanträde. Baron Hiertas motion om egofrid förekom ni. Sedan nästan alla jalare, med undantag af hr Fagefberg, Anders Andersson i Walla, Hernvall och Andersson i Åsaka, yturat den önskan, att en förändring i tängselförordningen skulle ske, i det att vitsortet ätt stänga skule betydligt inskränkas, så belöts att ett, af br Kylberg öfverlemnadt, år 1855 if hushållhingssällskapet uppgjordt, förslag. kulle getom konungens befallmingshafvande till X M:t öfverlemhas, med anhållan, att K. M:t äcktes till rikets ständer afgifva proposition i letta ämne. Uti den derefter företagna motionen hade gästpifvaren And. Andersson i Gretby föreslagit att slyrtlsen för länets landtbruksskola skulle invälas en af allmogeti. Motionären yttrade att unler hela den tid landibräkeskolan varit i verksamhet ännu ingen af allmogen blifvit i styrelson invald, han medgaf att detta varit rött och