Aftonbladet – 30 september 1863, sida 2

RBIESDAGEN GÅRDAGENS AFTONPLENA. Ridiorskanet eo Adoln. Till ledamot i bankoutskottet hade blifvit utsedd friherre O. R Bennet och till suppleant hr G. Fahnehjelm samt till ledamot i särskilda utskottet för sjölagen hr C. Nordenfalk. Utan öfverläggning bifollos: Bankoutskot memorial n:r 55, i anledning af återremiss af åtskilliga punkter i memorialet r:r 44, med förslag till förändrade föreskrifter i bankoreglementet: utlåtande nr 56, föranledit af återremiss å delar af betänkandet n:r 45, med förslag till förändrad uppställning af föreskrifterna rörande bankens metalliska kassa; utlåtande n:o 57, afstyrkande hr R. Th. Cederschiölds motion om inhemtande af upplysning nuruvida stadgandet i68 af bankoreglementet, angående årlig inventering i bankens kassor blifvit iakttaget; memorial n:r 58, tillstyrkande ersättning ull konsul Olde för kostnader i och för prof å ett af honom uppfunnet sedelpapper; memorial n:r 59, angående föreskrifterna i 7:de artikeln af bankoreglementet; utlåtande n:r 60, i anledning af ett par ackordsanbud, och memorial nr Gi, med förslag till ändring af åtskilliga föreskrifter i 4:de artikeln af bankoregle mentet.! Sammansalta stats och ekonomiatskottets betänkande n:r 44, afstyrkande väckt motion om upphörande af de 8. k. apoteksprivilegierna; tagutskottets betäftkande mn:r 57, i anledning äf väckt motion om förändring af kongl. förordningen den 4 Maj 1855 angående vissa föreskrifter till kyrkotuktens uppehällande. Samma utskotts utlåtande n:o 58, som tillstyrker upphörande af den ännu gällande undavtazslagstiftning 1 afseende å brott, begågna af de vid universieterna studerande, afstogs på yrkande af grefve E Sparre och friherre Armfelt Den förstnämnde aberopade sin reservation, hvari framhålles att konsistorii disciplinära makt öfver de studeranle är afsedd att ersätta den för dem behöfliga tillsyn af föräldrar eller målsmän, som till töljd af dessas frånvaro ej kan af:dem utöfvas. Bro af ynglingen i obetänksamhet begågna rättås igare genom ett disciplinärstraff än genom afllagens näpst; är åter brottet af allvarsåme natur bör och kan icke denna näst uteblifva med de stadgar, som nu för uviversiterna äro gällande. Vidare biföltos utan diskussion: Lagutskottets betänkanden n:r 60; tillstyrkande väckt motion om ändring af kongl. förordningen ien 13 Juni 1800, angående städsel och lego af landet; n:r 6t, tillstyrkande ändring i illande föreskrifter. angående anmälan af uissnöje mot sådana domstols i invändningsfråsor meddelade beslut, hvaremot klagan icke får 1 sammanhang med hufvudsaken :r 62, afstyrkande väckta motioner g i kongl. förordningen den 13 Juli 1818 angående inteckning i fast egendom; äfvensom sawmansatta lag. och ekonomiutskotteta betänkanc n:r 22 och 23, tillstyrkande det förra ändring i föreskrifterna med afseende på tiden, hvarifrån utfördade allmänna författninsar skola vara gällande, det sednare ändring i rifterna angående tjenstemannaeder och areg edsförpligte amt betänkandena nr 24 och 25, afstyrkand ckta motioner om ordnande af lekmannaverksamheten inom kyrkan och om förändrad röstberäkning vid prestval samt tillsättande af klockare, orgelnister och olkskollärare, I sitt betänkande n:r 26 tillstyrker med anledning af dr Kmanvuelsons motion, nyssnämnde sammansatta utskott att rikets ständer måtte i skrifvelse till K. M.t anhålla om murtfärlande af en förordning, hvarigenom, i afseende på tillsättande af presterliga sysslor i konsistoriella pastorat och sacellanier, stad. ätt, sedan domkapitlet, enligt gällande befordringslagar, uppört tre pre n å förslag, och desse sina prof aflagt, va!förrättaren skull å frågodagentillspörja församlingen, om hon, iänskönt ingenting vore att mot de föreslagnes lära och lefverne anmärka, ändeck vill hafva ännu en profpredikart, ir utrönande hvaraf bör iakttagas hvad 39 i . förordningen om prestval den 1 April 1843 föreskrifver; att, om denna fråga med ja besvaras, valförrättaien skall uppskjura förrättningen och anm församlingens önskan hos domkapitlet, hvilket då eger att, oberoende af andra Jagar än dem som bestäma a kompetens, å förslaget uppföra den prestman som, med afseende å under tjenstgöringen ådaga!agd skicklighet och oi, anses bäst kunna motsvara församlingens behof; samt att emot domkapitlets åtgärd derv:d besvär vj får anföres. Härom uppkom en stunds öfverläggning. Frih. Armfelt ansåg hela den konsistoriela rättigheten att uppsätta förslag oformlig och skulle helst önska at: K. M:t direkt tillsatte dessa liksom andra tjenster; bäst vore att det nu finge förblifva i sitt gamla skick, till dess man i framtiden blefve öfrertygad om orimligheten i det nvarande förhå lxndet. Anhöll derföre om afslag. Grefve E. Sparre talade i samma syftning och anmärkte i synnerhet det orimliga i att ej besvär får anföras mot domkapitlet, som kan handla helt och hållet efter egen smak. Grefve Björustjerna var deremot af annan åsigt än frih. Armfelt. Ju mera församlingarne göra sig reda för bebofvet af en själasörjare desto bilbgare är attde sjelfva få välj Dessutom är det ett särskildt förhållande med tredje klassens pastorat, nemligen att vid förslagsuppsättningen endast beräknas tjensteår. Den fjerde profpretlikanten kan således för församlingen blifva en sräddningsplanka och det bör kunna antagas att konsistorium går församlingens önskningar till mötes. På dessa skäl yrkade talaren bifall. Grefve Sparre invände att då deticke vore församlingen, uten domkapitlet, som tilleatte fjerde