Aftonbladet – 30 september 1863, sida 1

I STOCKHOLM den 30 Sept. Bref från Finland. (Från Aftonbladets korrespondent.) Helsingfors den 25 Bept. Prossfrågan står ännu främst på dugvidningea härstädes, cch jag ser mig alltså föranlåten att äfven denna gång till henne åter. komme. Vid adelns plenum i går, det första till hvilket åhörare hade tillträde, meddelade landtmarskalken, att frågan om på hvad sätt tidningarne skulle referera ståndens förhendlingar hade blifvit bragt å bane i talmanskonferensen. Landtmarskaiken hade upplyst, att han fråa generalguvernören erhållit ett icke officielt bref, i hvilket meddelades kejsarens befal!:ning med afseende på redogörelserna för landtdegsförhandlingarne. Med anledning deraf hade inom konferensen uppstått en vidlyftig ch långvarig diskussion, af hvilken resultatet blef, att slutligen alla funno sig öfvertygade huru svårt, att icke säga omöjligt, det skulle vara för ståndens sekreterare att genomgå refereter, ut hvilka måhända många på en gång skulla till granskning företes, och att det ännu mini dre vore för dem möjligt att svara för riki tigheten af deras innehåll. Seden man allI mänt öfvertygat sig härom hade samtliga j tslmännen begifvit sig tillgeneralguvernören för att underrätta bonom om den svårighet eom yppat sig stt verkställa den erhållna befallningen, med anledning hvaraf generalguvernören hade lofvat att för kejsaren anmäla förhållandet och söka utverka ändring, under förutsättning att stånden skalle sjelfva vaka deröfver att oriktigheter cch missbruk ej skulle ifrågakomma. Denna del af frågan kunde således, i det skicx den förelåg, icke blifva föremål för någon åtgärd från ständernas sida. Deremot hade det blifvit öfverlemnadt åt dem att sjelfva meddela bestämmelser om offentligi görandet af protokollen öfser förhandlirgerne sedan de blifvit justerade. I afseende härå beslöt adeln enhälligt, först att nu i ämnet meddela generel bestämmelse en gång för alla, samt derefter att justerade protokoller skulle till offentliggörande meddelas åt hvem som helst som önskade af dem erbålla del. I borgareståndet gjordes ett likadant meddelande i ämnet som landtmarskalkens. Man tror sig veta, alt den ifrågavarande mesyren med afseende på tidningarnes landtdagsredogörelser varit något för mycket till och med för senator Snellman, som eljest Dumera gerna tager parti för och uppträder såsom försvarare af höga vederbörandes alla tillgöranden. Det berättas nemligen, att hr Snellman skall hafva besökt generslguvernören för att, äfven han, göra föreställningar i ämnet, och att baron Rokassowski skall ha gifvit bopp om påbudets återkallande, ebura i någon form, som icke precist linge utseende af befallningens återtagande, utan af en förändring i eller ett tillägg till dersamma. Det viser sig af allt detta, att hela den förhatliga åtgärden redan torde vara utt an-e så godt som de facto upphätd. Det återstår att se, om den möjligen kan, såsom ofia fallet är med stora och grofva misstag, leda till ett resultat alldeles motsatt det å-yftede, eller att yttrandefriheten efter detta blir mera obehindrad än om allt hade fått gå sin jemna gång såsom förut. Den anledning åtgärden gifvit ständerna att tega saken om hand kan säkerligen icke undgå att medföra en helsosam verkan. För öfrigt har den haft sin stora nytta med sig derutinnan, att den utgjort en just för tilifället väl behöflig väckelse och erinran om situationens allvar och nödvändigheten att ej hängifva sig åt ailtlör öfverspända förhoppniogar. De vid landtdagens öppnande förkunnade 48 propositionerna blefvo i går tryckta u.delade bland stinderna och man har börj:t vidtega förberedande å:gärder i och för uskottetillsättningen. Man beslöt i går att till-en början tillsätta sju utskott, nemligen lag-, stateeller fiasans-, ekonomi-, bevillnings-, banko-, besvärsoch slutligen expeditionsutskott. Enligt den här ännu gällande författningen, fillsätter adeln dubbelt så många ledamöter i utskotten som hvert och ett af de andra stånden. Detta ger likväl icke adeln dubbelt så många röster som de andra stånden vid frågornas efpörande i utskotten, ty man röstar der stindsvis och hvad som beslutits af majoriteterna af tre stånds utskottsledamöter är utskottets beslut, i händelse det eger beslutanderätt, eljest dess betänkande. Om två stånd stanna mot två, uppstår ej något utskottsbeslut. För bankoutskottet finnas dock för vissa fall särskilda bestämmelser. Frågor, rörande hvilka de andra utskotten ega beslutanderätt, förfalta om två stånd stanna mot två, men ett betänkande åter, som sf ständerna infordrats, bör i alla händelser afgifvas, för hvilket ändamåls ersående man enligt gammal praxis gått tillväga på två olika sätt. Dels har man till stånden iusändt de två meningarne såsom alternativa förs!eg, dels har man upptagit ärendet till ny diskussion, och om ej heller derigenom pluralitet erhållits, låtit allt utlåtande förfallå. Detta anses dock orätt, emedan ständerna böra få ärendena utredda De som icke desto mera i detalj studerat den svenska författningens och de svenska riksdagarnes historia lär, knappast känna till, att dessa reprecentativa former också en gång voro våra. Det är högst egendomligt att här nu finna six så ett säga förflyttad tillbaka till det förra århundradet och se här vid lif i full verksamhet bestärm.melser och former, som redan hos oss tillRR i höra cm AÅLARA ar