Aftonbladet – 29 september 1863, sida 3

a HB TA RT för 5 öres ekatt för jordbruks stighet samt för 1t öres skalt för inkomst skall åsättas en fyrk. Til följd af denna förändring beslöts den ändring grunderna för debitering af landsjemnadsmedlen, nn fastighetsfyrk taxeras dubbelt emot annar yrk. Förslag af ordföranden att hos K. M:t göra framställning om att länet måtte erhålla egande rätten till gamla fängelsebyggnaden för att in rymma Zetterströmska boksamlingen samt in rättas till ett bibliotekshus för elementarskolan, såframt den dertill vore användbar, eller, i motsatt fall, för att för lägsta åsatta värdet öfverlåtas åt Östersunds stad för något allmännyttigt ändamål, eller ock, om staden icke skulle behöfva byggningen, försälja den på auktion, antogs. Lasareusoch kurhusräkenskaperna ansågos böra revideras af revisorerna af landsjemnads medlens räkenskaper. Sekreterareoch karmreraretjenasterna ansägos böra vara skilda, och anslogs lönen för sekreteraren till 200 rdr jemte skjutsersättning för 2 hästar och 4 rdr dagtraktamente då han företager resor i länets angelägenheter. Kamrerarens lön bestämdes till 600 rdr och samma skjutsersittning, ifall han skulle behöfra verkställa någon resa i och för tjensten. För att bevaka landets angelägenheter och tillse verkställandet af landstingsbesluten ansågs nödigt, att fullmäktige för landet äfven framgent borde bibehållas, och bestämdes deras antal till trenne, för hvilka reseersättningen skulle utgå till lika belopp som för sekreteraren och kamreraren. Förslag till arbetsordning för land tinget och instruktion för tjenstemännen skulle af derun särskildt valde kommitterade uppgöras, för att vid nästa landsting framläggas. Landstinget beslöt med anledning af väckt motion att ingå till K. M:t med anhållan, det jugttiden å ely måtte inskränkas till September månad, Stora Kopparbergs läns landsting. Dalarnes första landsting öppnades måndagen den 2 af dess ordförande öfverstelöjtnanten m. m. W. Nisser, som redogjorde för betydelsen af tta första möte, samt helsade de närvarande komna. Till landstingets vice ordförande utsågs bru :spatron Uv. Stockenströmn. Sedan landstinget derefter beslutit att sekreterareoch kamrerarcbefattningarna skulle hos en person förenas, utsågs härtill landskanslisten Kjellin. Vidare framställde ordföranden proposition om nedsättandet af en komite för utredandet af före kommande mera vigtiga frågor, hvilken af landstinget med ja besvarades, och bestämdes antalet af komitens medlemmar till 9, hvartill valdes OC. von Stockenström, Bälter Sven Ersson, E. Forssmark, W. Wirgin, G. B. Ros, Klockar Anders Andersson, J. Bärsell, Per Larsson och N. G. Hero. För öfrigt e ast bordläggningar. Gefle orgs läns landsting. I det tal hv. rmed landshöfding Asker öppnade tingets förhandlingar, yttrade han bland annat: Örganisatimen är ny. Namnet är gammalt Det går i vårt lands tideböcker tillbaka tända till sagans gräns. Mängen, för osterlandets framtid vigtig fråga afgjordes på de gamla lands: tingen. Kristendomens införahde är eh för alla tider helig och värderik hågkomst från desså folkmöten i de särskilda landskapen. Århundraden hafva sedan dess förflutit. Behandlingen af de offentliga angelägenheterna indes 8 ingom i nya, efter tiderna och sätten skiftande former. Folkets sjelfstyi delta ords egehtliga mehlng, onintetgjordes. Men de inhemska rättsbegreppen, den från forntiden ärfda frihetskänslan kunde icke utplånas. Fröet, som legat gömdt i folklifvets djup, skjuter åter upp till nya skördar. Den femtonde af Sverges ar har förtroendefullt återgifvit landskapen tigheten att inom sig rådslå och besluta om gemensamma ange ägenheter. Denna rättighet är en grund att bygga på. Genom en lag, som bär prägeln ut tidehvarfvets åsigter, är vt öppnad för en sålunila bertdd atergåhg till den sjelfstyrelse, som ursprungligen tillhörde vårt lands kommuner. Följande ärenden förekommo: Motion af hr Hj. Petrå, om tillsättande af en komitt för utarbetande af förslag, att till pröfning vid nästa ordinarie landsting förelöggas, för organisation af follundervisningen inom länets alla delar. Hr Staaff förmenade att frågan till framtiden borde uppskjutas till följd af väntade genomgripande åtgärder af innevarande riksdag i skolfrågan, hvilka torde göra den nu föreslagna öfverflödig. Flera instämde. Motionären skildrade de ofta förekommande menliga följderna af folkskolornas beroende af godtycke hos presterskapet, som för andra mångartade göromål ej har tid att egna sig åt folkundervisningen, och framhöll det vackra och värdiga prerogativ landstingslörordningen lemnar landstipgen att egna sin uppmärksamhet åt folkundervisningen. Hr Vas Petre trodde att hr Staaffs skäl för ett uppskjutande, om det gillades, alltid skule komma att förefinnas, emedan man väl hade att vänta att skolfrågan skulle vid hvarje riksdag förekomma. Hr Staaff föranleddes häraf att härvisa specielt till den vidsträckta behandling, som särskildt vid denna riksdag egnats folkundervisningen och den nuvarande ecklesiastikministerns intresse derför. Hr Göransson fann deri intet hinder för att en komite nu bildades för upp: görande af förslag till nästa års landsting, ty utkomme under tiden en ändamåls.nlig skolstadga, så blefve det en ledning, men intet hinder tör komitåns arbete. AL. Jonsson i Wansäter instämde med hr Staaff; motionären vidhöll sin Asigt; tingets beslut blef att frågan uppskjutes till nästa ordinarie landsting. Motion af lir Ahlmark, om en uppmaning till blifvande riksdagsombud att söka åstadkomma grundskatternas borttagande från jorden. Hr Staaf ansåg ärendet ej ligga inom tingets befogenhet, enär grundlagarne förbjuda att riksdagsombuden bindas af föreskrifter; I öf:igt hänvisade talaren till ständernas bemtdanden vid flera riksdagari motionens syftning. Hr Ahlmark förmenade dock uttryckandet af en opinion ej vara grundlagsvidrig, motiverade i ett längre skriftligt anförande det önskvärda, ja, såsom hah förmenade, trängande nödvändiga i grundskatternas borttagande, liksom äfven de orättvisor som ligga i dem. Hr Murin ansåg landstinget ej kunna göra något åt frågan, trodde grundskatterna nu ej vara så try de som förr, visade olägenheterna af att i statsinkomsterna ersätta dem med bevillnirg, och de indirekta skatterna äro nog höga förut. Hr OC. A. Rettig insåg och erklinde det önskvärda i motionens syftning, men motionen kunde här ej leda till målet. Motionen förklarades slutligen af lardstinget ej föranleda till någon dess åtgärd. 3 Ffödermanlands landsting Under onsdagens session företogs utskottets beänkande angående frågan om en allämn vägför bättring. Uteko tet hade tillstyrkt och landstin get beslöt : att af bränvinsförsäljningsmedlen anslå 6000 rdr årligen under tre år, räknade från det år mnhde medel utfalla, att på det sätt användas ill vögförbättringar inom länet, att de kommuvilka sjelfva vilja bekosta en sjettedel af ör ifrågasatt vägförbättring, aflandsålla en lika summa, allt d under vilkor att återstående två tredjedelar erhållas af de utaf rikets ständer för sådant ändamål beviljade nedel; att de kommuner, hvilka först anmäla ig och fullgöra de föreskrifter, som i öregående get erh