värbeten af Cummings-Point och företogo en stormning mot fästet Gregg, hvilken dock :llbakaslogs. Dagen derpå började elden på nytt helt tidigt på morgonen och var kl. ) mycket fli Mot fästet Sumter, som i 21 dager förmått uthärda general Gilmores och amiral Dahlgreens förenade angrepp, hade intet nytt anfall företagits. Af 7551 mot fästet alskjutna skott hade 3495 träffat yltre sidan at fästningsverken och 2130 det inre. Rebetlernas fana hade 14 gånger blifvit nedskjuten men genast åter uppsatt. Enligt depescher från Charleston af den 7 dennes, hade rebellerna natten förut, melan kl. 8 och 1, utrymt Morris ön. Den 6 hade general Gilmores sappörer uppnått de grafvar, som omgäfvo fästet Wagner, och då general Beauregard insåg, att ön omöjigt kunde längre försvaras, gaf han befallning att fullkomligt utrymma densamma. lebellerna förlorade vid detta tilllälle 12 man, som tilllångatogos samt 150 döda och sårade. Alla fästets kanoner blefvo förnagade. Amiral Dahlgreen fordrade härpå att fästet Sumter skulle olördröjligen gifva sig. General Bauregard svarade, att om amiraen intoge fästet och kunde bibehålla det, så finge man väl underkasta sig detta, men alla hans upptfordringar till kapitulation voro gagnlösa. Den 7, kl. 6 på aftonen öppnade pansarskeppen på nytt sin eld mot fästet Sumter på kort distans. Kanonaden besvarades af fästet Moultrie och batterierna på ön Sullivan. General Gilmores officiella depescher af den 7 bekräfta, att fästena Wogner och Gregg blifvit intagna af unionisterna, Knligt generalens uppgifter, beherrska hans kanoner fullkomligt staden Charleston och dess hamnar. Enligt sednaste underrättelser hade 5 pansarskepp den 8 dennes i 9 timmar bombarderat fästena Moultrie, Beauregard och Bee, dock utan synnerligt resultat och ännu kl. 3 på eftermiddagen svajade rebellernas flagga på fästet Sumter. Enligt underrättelser från Charleston af den 9, besköts då ännu fästet Moultrie. General Gillmore hade uppfört kanoner på ön, som voro 6000 fot närmare Charleston än de förra positionerna, hvarifrån staden beskjulits. Ett af fästet Moultries krutmagasiner hade sprungit iluften. Staden Maultrievilles hade till hälften nedbrunnit. I anledning af, att eit detachement rebelltrupper landstigit och besatt fästet Sumter, begäfvo fig flera hundrade man unionstrupper i båtar dit och landstego, sedan det blifvit mörkt, på fästets ruiner. De mottogos af rebellerna på bröstvärnet och tillbakaslogos med en förlust af 60 döda och sårade. Sju löjtnanter af unionsflottan råkade i fångenskap. Från Cincinnati berättasatt rebellgeneralen Fraser måst gifva sig med 2000 man och 14 kanoner vid Cumberland Gap uti Virginien, åt general Buirneides avantgarde. Nämnde generals högra flygel står uti beqväm förbindelse med venetra flygeln af den armåkår, som kommenderas af general Rosencranz och eom den 11 dennes hade sitt högqvarter i Chattenooga. Äfven östra Tennessees hufvudstad, Knoxville, hade den 4 dennes blifvit besatt af Buarnsides trupper, utan att någon större träffning förefallit. Denna åtoärd anses vara af stor betydelse, emedan Knoxville beherrskar den stora hufvudjernbana (Virginia-Tennesseebanan), som bilvar den enda tvärtigenom den norra sträckan af slafstater förande kommunikationslinie, hvars besittning :nder två års tid af unionsfä!therrarne ansetts såsom ettaf de visgtigaste strategiska önskningsmålen. -5edan denna linie blifvit afskuren hafva rebelierna förlorat Tennessee samt norra hälfterna af Alabama och Mississippi. Dessutom har unienshären i vestern erbållit en basis för ett iälttög i ryggen af Virginien, tvärtigenom Södra och Norra Carolina till Atlantiska o ens kust. Östra Tennessee, hvars befolk är lojalt sinnad. är isynnerhet en full landvinning för unionen. Uti Arkansas opererar en 20,000 man stark unionskår under general Steeles befäl mot statens hufvudstad Little Rock. Terrängen företer der stora svårigheter, men man hoppades god framgång åt dessa operationer, fastän de gingo lån samt.