23 JYCGID TIRTISIGA TPECA LOMI UVIIKGI MUtedes kl. 1,4, lemnade kejsaren palatset och begaf sig, åtföljd af etorforstarne och sin svit, samt beledsagad af sina gäster, ombord på silt vid bryggan framför slottet liggande ångfartyg Standard, för att efresa till S:t Petersburg. Ofvannämnda förteckning å de kejserliga propositionerna upptager följande frågor: 2 angående ogift qvionas myndighet vid viss er; 2) angående förändringar och tillägg vid allmänna lagens stadganden om förmyndarevård; 3) om förebyggande af olämpliga förbehåll vid fastighetsköp. och. jordegendomars öfverdrifna betungande med sytning och andra besvär, 4) angående upphäfvande af ridderskapets och adelns uteslutande rätt att ega frälsejord med säterifrihet; 5) huru vid ansökning om lagfart å fast egendom förfaras skall, då sökanden ej kan fult styrka sin företrädares åtkomst till egendomen; 6) angående egostyckning cch jordafsöndring å frälse-. och skaltehemman samt legoaftal om någon del af slika lägenheter; 7) angående vattenledningar samt vattenverk; 8) angående uppsåtlig misshandel af kreatur; 9) angående ändring i vissa delar af allmänna lagens stadgande i 24 kap. byggningabalkeny 10) angående jordegares skyldighet att-emot ersättning upplåta mark för allmänt behof; 11) angående anonyma eller aktiebolag och tysta eller kommandit-bolag ; 12) beträffande allmänna grunder för en ny brottmålslag ; 13) angående antagande af en författning om afskaffande af vissa härförinnan nyttjade straff och deras ersättande tillsvidare genom andra straffarter, samt af en förordning om verkställighet af frihetsstraff; 14; angående ändring i nu gällande stadganden om kyrkoplikt och upphäfvande af den för vissa brott påbjudna afgift till kyrka; 15) om antagande af en förordning angående barnamord samt fosters fördrifvande och utsättande ätfvenscm ansvar för vissa fall af lägersmål; 16) om antagande af en författning angående dråp, utan uppsåt att döda, och annan misshandel å person; 17) om antagande af en författtning angående envig; 18) om antagande af en förordning angående falsk angitvelse och annan ärekränkning; 19) angående behofvet afen fridlysningsstadga för landets jernvägar, kanaler och telegrafinrättningar; 20) angående häradsnämndemäns antagande och aflöning; 21) angående allmän tillåtelse till anställande af urtima ting i civila ärender och mindre Å brottmål; 22) rörande det af en särskildt nedsatt komitå utarbetade förslag till ny kyrkolag för de evangeliskt-lutherska församlingarne i landet; 23) angående upphäfvande afindigenatsrätten för läroståndet inom landet; 21) angående grunderna för reglering af presterskapets aflöning i Iandets evangelisk-lutherska församlingar; 25) angående sjölagen ; a 26) angående kommunalförvaltningen på lanI det; 27) angående reorganisation af städernas kommunalförvaltning; 28) angående revision af författningarne om personella kronoutskyldernas belopp och grunderna för deras utgörande, samt om en allmän Åreglering af dessa utskylder; 29) angående salpetergärdens afekaffande; 30) om revision af författningarne angående karta-sigillata-afgiften; 31) angående anslag till inrättande af folkdskolor, till anläggande af nya kommunikatioasanstalter samt till särskilda andra allmännyttiga företag; 32) angående styrelsen och förvaltningen af Finlands bank; 33) om upptagänd: af statslån för att bereda de å donationsgodsen i Wiborgs län bosätta föpåer utväg att tillösa sig sina åboendelägenheter; 34) angående revision af den genom nådiga manifestet den 9 April 1846 stadgade omsättning af räntepersedlarne i landet; 35) angående medel att förekomma de olägenheter, som förorsakas jordegare genom landtbos tredska att affiytta; 36) angående lindring i underdomares åliggande att till hofrätt insända renskrifna exemplar af sina domböcker; 37) angående bestämmande huruvida och till hvilken del å allmän stat uppförda embetsoch tjenstemän, hvilkas TefattniRgar indragas, ega att derefter åtnjuta sina förra löneförmåner; 38) angående tillverkning och försäljning af bränvin i Finland; Å 39) om ändring af nu gällande lagstadganden rörande egofred; 40) angående grunderna för en allmän författning om jagt och djurfång; . 41) angående fiekerinäringens upphjelpande samt befordrande af fiskens fortplantning utiinsjöar och strömmar; 42) angående lindring af jordegares skyldighet till hållskjutsning samt YE och -brobyggnad ; mil angående utvidgad handelsoch näringsrihet; 44) angående fri spanmålshandel; 45) om nyttan och behofvet af enskilda banker med sedelutgifningsrätt samt angående vilkoren för inrättande af enskilda banker i allmänhet ; . . 46) angående särskilda förändringar af landets Or tt ae FR FT KK SR te mått, mål och vigt; 47) angående försvarslösa personer och deras behandling, samt Å 48) angående legostadga för husbönder och I tjenstehjon. Den 21 dernes hade ridderskapet och adeln sitt första plenum. Dervid beslöts enhälligt att till riddarhusets sam manträden tillträde för åhörare skulle vara öppet, likvisst endast mot biljetter, som kunde erhällas i riddarhuskansliet, intilldess en ordningsstadga för riddarhuset under denna landtdag hunnit utarbetas. Denrnas utarbetande ansågs böra öfverlemnas åt riddarhusutskottet. Elektorer borde derföre genast utses, för att tillsätta detta utskott. En ledamot yrkade att vid elektorsvalen man borde frångå klassindelningen och alltså uppskjuta alla val till dess denna förändring i riddarbusordniogen hunnit vinna sanktion, hvilken äsigt likväl vann intet medhåll. D:remot segrade vid anställd votering den meninger, ett förrän det skreds till elcktorsval, en af riddarhusdirektionen till ständet hänskjuten fråga om trenne i rysk tjenvst varande och i Ryssland boende capitas berättigande till väte och stämma å riddarhuset, borde till behandling företegas. Denna fråga upptogs alltså, och efter en längre och Jiflig diskussion beslöts att remittera ärendet till riddarhusutskottet. Derpå skreds till val af elektorer. Det beslöts, att elektorerna innan nästa plenum skule företaga val af l-damöter i riddarhusutskottet. hvaremot med valet af