Aftonbladet – 18 september 1863, sida 3

Dumt prat?, ropade den ståtlige borgaren. Hvem skulle hafva nedgjort dem när hertigen af Guise icke var med? Tyst nul skrek en annan. SJag Kör rumpeter, så sannt som jag lefver, Om det äfven skulle vara de kungliga trupperna, så vilja vi likväl försvara den gode hertigen, med fara för våra lif. Men vi måste utför att se efter hvem det kan vara Kom och följ med mig till mina vindsfönsterX, föreslog en, Låtom oss gå upp i kyrktornet4, sade pastorn. Men nu anmärkte någon att trumpetljudet hördes närma sig irån motsatt sida till jariservägen, och i detsamma syntes en ung borgare till häst komma ridande i fullt sträck. Han kestade sig ur sadeln och skyndade sig framtill. de andra, högt cch gladt ropande: z tLetve hertigen af Guise! De svarta ryttarne hafva vid Gandelb blifvit huggha i stycken,4 ; tHvadsär det ni: säger, gode vän?4 frågede en röst från ett fönster till värdshuset er ofvanför; och då borgaren såg upp, varseblef han en ung, gvaunt klädd herre, som satt rå fönsterbrädtt och lutade sio ut, stödd emot .en 1 midten af fönstret anbringad jernstång, i ! 4Jag säger, nådig herre, svarade borgaren, Satt. de svarta tyttarne blifvit nedhuggna. Jag har sjelf sett den trupp eom besegrat dew, när den i går åfton införde sina sårade och fångar till La: Fåmte.t I Förtusån, det var en god nyhet4, ro. pade den andre, lemuade sin pfats i fön stret och vände sig-inåt rummet. Under tiden hade. en -litlig öfverläggning fortgått emellan de personer, hvilkas hästar väntade utanför värdshuset. Runimet, i hvilzet de voro församlade, var någorlunda rymligt, med tvenne sängar i särskilda hörh och i midten ett med en enygg, hvit duk betäckt bord, hvarpå fönnos en senapsburk, ett saltkar, en liten ättiksflaska samt ske