och somliga åter bärande i en korg påryggen det lilla förråd de hade att aflåta, Flera af dem stannade vid bårårna och kärrornajy som syntes väcka deras nyfikenhet, och samtalade med låg röst, likasom om. de hade fruktat att störa morgonens lugna. Anblicken af det hela vär treflig, stilla och angenäm, så att den unge grefven, efter att hafva en stund erfarit inflytelsen häraf, kände sig mindre upprörd och ätetvände till sin bädd, der han: nu icke längre förgäfves anropade sömnens gud. Han sof snart tungt och skulle säkerligen fortlarit dermed långt fram på dagen, ifell han icke; omkring klockan miochade blifvit uppväckt af Ignati, som ryckte honom i armen. tilved är det? Hvad vill du?4 ropade han, häftigt uppspringande ur sängen. Du ser så ifrig och upprörd ut, Ignati: Er broder båiler nu på att stiga till häst för att begifvå sig bort4, svarade -pagen. Han har fått underrästelser om ftröken af Clairvaut, som svärligen 3kola:behega hvarken er eller. hertigen af Guise. Hvilka underrättelser, Ignati?4 frågade den unge grefven häftigt. Säg ifrån, pojke, och håll mig icke i o,isshet. 4Gå ner till er broder, 8å lärer han nog säga er det, svarade Ignati. Men vill icke han tala, så vill jag. Skynda er mu bara, nådig herre, såframt han ej skall fara ifrån er. Fort, fort, sådan som ni går och står I Carl af Montsoreau sprang igenom dörren och utför trapporna, endast klädd: i den kyllerrock, som han bar under sin rustning, och de ljud: hav hörde under vägen påskyndade hens, steg. Det var en-stampning af hästar, slammer af vapen och sor! at röster, ibland hvilka han tydligen urskiljde sin broders, som högljudt och ifrigt utdelade befallningar. : Så snart ban anländt. till den port, som ledde till gården, fann han Ighatis uppgifter i alio bekräftade. Gaspard af Montsoreau var redan till häst, hans folk uppstäldt