Aftonbladet – 17 september 1863, sida 4

Ett nytt arbete öfver Jesu Lefnad! På PIL MAASY förlag (V esterlånggatan 4 37), har i dag utJesus Kristus Frälsare och Föredöme. Skildring Professor J. ML. INGRAHAMI, Kyrkoherde i S:t Johannis i Mobile. Försvenskad af, J. A. KIELLMAN-GÖRANSON, Kyrkoherde i W. Åker och Dalby. Med ett Stålstick. 2: 50 Rmt. Boken är skrifven i den afsigten, at framställa Herran Jesus Christas, Marias son, bland judarna, skenbarliger från en ny sida. Författaren har egnat denna bok åt Iäsäre i hvarje fre och stånd, samt hoppas att han, med här framställda bevis, skall öfvertyga de otrogna om fesu Christi gudomliga natur, samt stärka och befästa de rättrogna i deras tro på Guds Son och menniskorhas Frälsare. Skulle ban lyckas att blot i ringare mån uppfylla sitt antydda mål, skullo det lyckas honom att föra blott ett fåtal, äfven blott ett af Abrahams barn till tro på Jesus, såsom Messias, eller boit en otrogen till öfvertygelse aw Jesus är Guds, verldens Skapares, enfödda Son, så anser han sig rikligen belönt för de midnatisstunder, hvilka han tagit från sina skyldigheter som prest, för att egna sig åt detta arbete. Alla tilldragelser i Jesu lefverne, de sista fyra åren af hans vistelso på jorden, berättas här af ett ögonvittne. Vi antaga alt Adina, en judinna, under vår Frälsares sista fyra lefnadsår, bott i Jerusalem och derifrån skrifvit till sin fader i Alessandra ett antal bref, i hvilka hon meddelär bonom alla nämnda tids märkvärdiga uppträden och framställer utörligt för honom Jesu lefvernes underbara handlingar, hvilka hon sjelf dagligen skådat. Med helig skygghet och djup vördnad, väl besinnande, att ban vandrar på belig mark, har författaren, ledd af de fyra fyanåglerna, berättat tilldrageisera i denna underbara historia, jomte hvilken ingen annan äldre eller nyare sådan kan jemlöras. Jesus var månniska och Gud! I denna bok framställes Han sådan och många skildringar visa honom i rent menskliga förhållanden, hvilka ban otvifvelaktigt genomlefde, i busliga andaktsstunder och i vänners krets. Man skall icke söka någon brist på vördnad, der någon sådan brist icke förefinnes; ech der författaren smed blottade fötter, och de försigtigaste steg framgått. Saken har oändligen ömtåligt väsen, och författaren hoppas, att kan vid sin framställning af Jesu: Kristus sora menniska (för att vinna sitt afsedda mål), ingenstädes glömt det i kött dolda gudamajestätet..