Aftonbladet – 17 september 1863, sida 3

des, för att äatla tydligare uppställning. 2:a och momenterna af 78 S, om liggedagar. godkändes först efier votering, som vid det förstnämnda momentet utföll med 37 ja mot 12 nej, och vid det sednare med 24 ja mot 20 nej. Sedan påföljande psragrafer till och med 100 blifvit utan diskussion godkända, afslutades plenum. DAGENS PLENA. Ridderskapet ooh Adeln. ) Häri fortsattes behandlingen afsjölagsförslaget d från och med 8 51, och har dervid ingen mera anmärkningsvärd diskussion förekommit. Den har hufvudsakligen bestått af kritik öfver åtskilliga uttryck i textförsläget, hvilken bemöttes laf sörskilda utskottets ledamöter inom ståndet. Vi redogöra endast för de SS, som återremitterats eller hvari någon ändring vidtagits, enär alla de öfriga äro bifallna. Man har på förmiddagen hunnit till och med den 274 S, eller till slutet af försäkringsrätten. Återremitterade hafva blifvit 8 55, angående beräkning af månadshyrorna, i syftning af hr v. Ehrenheims reservation, 8 60, mom. 2, angående bekostande af sjöfolks resa till förhyrningsorten, s 64, angående kostnaden för sjöfolks sjukvård, när de blifvit qvarlemnade i främmande land, 3 66, som handlar om kostnaderna för afliden sjömans begrafning, 8 79, angående öfverliggedagar och betalning derför m. m.. 8 100, berörande förhållanden mellan befälhafvare och lastemottlagare, 8 103 för rättande af ett deri befintligt ocgentligt uttryck om lastens förderflighet, 8 234, angående vissa undantagsförbehåll vid försäkring och SS 214—247, innehållande bestömmelser om hvad med total förlust förstås. Vid följande paragrafer hafva förändringar vidtagits: I 868, som handlar om straff mot be sättning, borttogs ordet skäligt framför orden nedsättning af hyran; vid 8 78, angående beräkning af liggedagar, antogs K. M:ts propo sition, med borttagande at ordet bindandes framför aftal4; i 8 143 uteslöts i mom. 6, som handlar om skada, hvilken träffar fartyg eller gods under försvar mot fiender, kapare der sjöifvare, hela den sednare punkten, så lydande: sistnämnde kostnad utgår och beräkna: ven till förmån för, eller efter den, som i fartygets tjenst blitvit, i följd af arbete vid gemensamt haveri, skadad eller ljutit döden; i 8 172, angående fartygs sammanstötning, borttogs i andra punkten ordet rätt framför Svåda, och slutligen gjordes i 8 184, så börjande: Hvar, som i saltsjön inom svensk skärgård eller vid svensk kust eller i rikets segelbara insjöar, floder eller kanaler, bergar af egare öfvergifvet skeppsvrak, den ändring, som Degärdes af hr Skogman, att orden af egare uteslötos och framför skeppsvrak insattes fartyg ellert. Flenum afbröts kl. ,3 och fortsättes i afton. Borgareståndet fortsatte föredragningen af förslaget till ny sjölag s 10 återremitterades, Hr Lundberg önskade i stället antagandet af det kongl. förslaget, likvisst med en mindre redaktionstförändring. Hr Eneqvist ville utesluta, det 2:dra mom. Hr Carlsson yrkade bifall — Återremiss påyrkades af hrr Staaff, S. Trägårdh, Börjesson och Lemchen. S 11 förkastades, och antogs i stället den lydelse som 8 har i den kongl. propositionen. Hr Lundberg förordade detta beslut. Hrr Lemchen och Staaik ville att 8 som handlar om protokollsförningen vid delegarnes sammankomster skulle ut gå. s 12 bifölls efter en votering, som, efier den förseglade sedems öppnande, befanns hafva utfallit med 18 ja mot 17 nej. handlar om redarnes ansvarsskyldighet. lir Lundberg yrkade, under hänvisande till sin reservation, återremiss. Hr Björck förordade bifall. S 13 stadiar att en hufvudredare bör utses, samt huru vid detta val förnållas bör, och huru han kan från sin befattning skiljas. Hrr Björck, Gahn, Börjesson, Lundberg och Hedman ansågo intet stadgande om nödvändigheten af hufvudredares utseende böra i lagen antagas, och yrkade af denna anledning att i stället det kongl. förslaget måtte i denna de) antagas. Hr Isberg yrkade återremiss. Talaren fann väl nödvändigt att stadgandet om hufvudredare funnes, men hade åtskilliga andra anmärkningar att göra. Så ansäg talaren att här borde inflyta. att fartygsbefälhafvare icke borde få vara fufvudredare. Vidare fann talaren 8 i i rad, i fråga om sättet för hans ut samma syftning som hr Isberg yttrade sig hrr Eneqvist cch Staat. Herr Wallenberg ansåg att en styrelse, bestående af flera personer, här, som i många andra fall hade varit det bästa. Hr Henschen fann så många anmärkningar vara framställda mot paragraten, att en återremiss vore nödvändig. Hr arlen instämde i yrkandet om återremiss. Hrr Sandegren, Ödmansson cch Carlsson yrkade bifall till 8. Mom. 2 återremitterades utan votering; mom. 1 efter votering med 21 röster mot 17. s 14 bifölls med en obetydlig redaktionsförändring i dess 2 mom,, hvilken för tvetydighets undvikande föreslogs af hr Björck. handlar om hufvudredarens rättigheter och skyldigheter och föranlät hrr Carlsson och Sandegren att yrka uteslutande af dess 4:de mom., hvari gifves hufvudredaren rätt att efter behag tilloch afsätta fartygsbefälhafvaren. Hr Staatf hade en anmärkning mot redaktionen af 8. Hr Lund: berg ansåg det kungliga förslaget vara att föredraga. 8S 15 och 16 biföllos utan diskussion. Till 8 17, som handlar om hufvudredarens pligter i förhållande till rederiet, ville hrr Henschen och Staaff hafva det 2 mom. af nästföljande 18 uppflyttadt, der det heter. att hufvudredare må dock i de ärenden, som till hans befattning höra, handla på egen hand, om uppskof ej utan fara kan ske. bifölls emellertid på hemställan af hrr Björck, Ekholm och Carlen. SS 18 och 19 biföllos utan. diskussion. 8 20 bitölls likaledes Hr Lundberg önskade emellertid en obetydlig redaktionsförändring. börjar sålunda: Haltva för fartygets räkning penningar influtit. Ordet fartygets skulle här utbytas mot ordet rede;ietst. s 21 afslogs efter votering och antogs i dess ställe det kunpliga törslaget i denna del efter votering, som utföll med 18 röster mot 16. S handlar omhufvudredares redovisningsskyldighet. Hrr Björck, Eneqvist och Staaff yrkade antagandet af det kungliga förslaget och anförde, hurusom det väl bo:de få anses såsom en naturlig rättighet att hufvudredare borde få påföra sig ränta för förskotterade medel. Hr Isberg yrkade bifall, men klandrade 8 för de deri föreskrifna många redovisningstiderna. s 22 handlar om sättet för missnöjd delegare att anhängiggöra klagan. Hrr Isberg, Lemchen, Carlen, Sandegren och Lovån yrkade afslag, emedan det här införda stadgande, att det skulle kunna stå hvilken delegare som helst, egde han äfven minsta lotten i fartyget, fritt att bryta sönder bolaget, vore olämpligt. Hr Wallenberg yrkade äfven afslag. Hrr Witt, Björck, Lundberg och Ekholm yrkade bifall. Enrätt måste tillstädjas en mindre delegare, emedan det vore allt för möjligt att de öfriga delegarne gjorde med fartyget sådana fraktaffärer, af hvilka de såsom köpmän hade vinst, utan att derföre fartygsdelegarne hade den vinst de kunnat få. Hr Staaff hade eget redaktionsförslag och yrkade i syftning deraf återremiss. Efter votering rörande kontraproposition, hvartill med 24 röster mot 9 afslag bestämdes, afslogs ihufvudvoteringen 4 med 25 röster mot 10. . Längre hann ståndet ej på förmiddagen. — Cem de BLI LI 1 2