— Vid Stora Ersta på Södermalm uppföras, för .magdalenahemmets och svenska diakonisssällskapets räkning, af byggoch murmästaren C. H. Hellström två större byggnader, hvartillt randen lades i Maj månad detta år. Den lä öster belägna bygghaden, som kommer att blifva 3 våningar, är den största af dem. Den är 40 alnar lång och 20 alnar bred. Den undre våningen kommer att begagnas till kyrka. Vå ningen näst öfver skall inredas till sjukhus för begge stiftelserna, der patienterna blifva i tillfälle att erhålla ångbad.. Den vestra byggnaden är hufvudsakligen afsedd för boningsrum jemte en större skolsal. Byggnaderna, sålunda belägna på en af de högsta punkterna inom hufvudsta den, komma ej att blifva komplett firdiga och inredda förr än till nästkommande års höst, då; diakovigssanstalten, som för närvarande är belägen å Kungsholmen, kommer att sammanslås med Magdalenahemmet. Hvad som vid uppförandet af dessa byggnader har ett specielt intresse är metoden vid forslandet af tegel, sand, kalk m. m. dit upp. Man harianledning häraf med mycken kostnad anlagt en s. k. slip upp: för det nära 70 fot branta berget. På toppen af berget, der slipen slutar, befinner sig en vändskifva, på hvilken vagnarne, lastade med nyssnämnda byggnadsmaterial, sedan de med svåra kettingar och med ångkraften af en der ofvan befintlig lokomobil om 7 hästars kraft blifvit släpade uppför det branta berget, sedermera framföras vå en jernväg till byggnaderna. Bränsle ör lokomobilen tages från garhla byggmadsställningar, och vatten för såväl murbruk som fö ångpannan i lokomobilen ditledes uti för tillfäl let, öfver de södra bergen, hvilka stupa ned emot Pih!gatan, anlagda rör, som äro fastskrufvade vid de vanliga vattenledningsrören. (D. ÅA.) — Upsala uniserstlet. Uppå ejord och af känslefsembetet vid Upsala universitet insänd ch förordad ansökning, har K. Mit den 17 sistl. åuli bifallit, det må utnämnde domprosten i Upsala, doktor A. F. Beckman, i egenskap afteol. rofe sor primarius derstädes, äfven för framtiden bibehålla de läroämnen, nemligen dogmatik och moral-teologi, uti hvilka undervi-ning hittills xarit honom anföttrodd, och att sålunda Gamla och Nya testamentets exegetik, soin förut varit undervisningsämne för förste teol. professorn vid berörde uhiversitet, måtte blifva det ämne, som skulle tillhöra den profession inom teologiska ulteten, hvilken kommer att efter honom tillsättas; hvarjemte K. M:t bifallit kanslersembetets hemställan, att för framtiden må på universitetens kansler ankomma att, efter pFföfning af omständigheterna, ordna frågor af sådan beskaffenhet soin den förevarande ende — Cnarhatiladirelktianen I Taed hav ha