Aftonbladet – 16 september 1863, sida 2

tills införskrifvits, men ofta befunnits mindre grobart; och då lärkträdet är ett trädslag, som förtjenar att odlas här och i passande jordmån trifs ganska väl tillhopa med tall och gran, så var det tillfredsställande att lärkträdsfrö af god beskaffenhet numera kan fås inom landet. De utställda profven på ost och smör från Sverge hade äfven ådragit sig beröm vid expositionen. Den småländska osten hade för sin pikanta emak blifvit omtyckt, och man hade i början föreställt sig att denna smak åstadkommits genom någon särskild tillsats, hvilket dock ej var fallet, utan föran!eddes af de aromatiska grässlag som förekomma på betesfälten. Att den exponerade osten hade blifvit omtyckt ådagalades faktiskt dels deraf att den med begärlighet för tärdes, så långt tillgången medsaf, och dels d.raf att åtskilliga partier af nämnde vara blefvo reqvirerade till och med till England. I anledning häraf uttalade hr Arrhenius den åsigt, att äfven svensk ost, sedan den nu blifvit känd, skulle kunna blifva en lönande exportartikel och den ofta öfver klagade bristen på afsättning af nämnde vara derigenom undanrödjas. Men det vore dock absolut nödvändigt, ej allenast att osten tillverkades med omsorg och af bästa slag, utan äfven i större och likartade partier. Derföre vore det önskligt att mjölkproducenterna inom större distrikter förenade sig dels om gemensamma mejerier och dels om gemensam export. Om under nu an tydda förhållanden ost härifrån afsändes till Hamburg, hvilket talaren trodde skulle löna sig, så är dock nödvändigt att skickliga kommissionärer der antagas. Den uppgift på priser, som vid Hamburgexpositionen tilldelats svenskar, hvilken af hr Arrhenius nu meddelades, hoppas vi att en annan dag fullständigt kunna återgifva. Nu anse vi oss blott böra omnämna att pri sernas antal var, med hänsyn till våra förhållanden, ganska betydligt och öfver förväntan tillfredsställande. Särskildt erinrade hr Arrhenius derom, alt åtskilliga expositionsartiklar för sent ankommit för att kunna i pristäflingen ingå. Bland dessa omnämnde talaren hr Gjerts sons i Malmö tillverkning af mjöl, gryn och stärkelse, beredt af hvete, samt ärter från Näfveqvarn och hvit hafre från Borsebäck. hvilka artiklar emellertid, såsom talaren ut tryckte sig, blefvo prisbelönta af den all ; männa opinionen?. ; Akademiens direktör erinrade i samman J, hang med hvad hr Arrhenius här ofvanf, yttrat, rörande utsigterna för och vilkoren, vid en blifvande export af ost, om önsk I, värdheten deraf, att de som här tillverkade; sådan afutmärkt beskaffenhet, bekantgjorde I, sintillverkningsmetod, hvarigenom den blefve I 3 allmännare bekant och använd, hvilket skulle I 4 hafva till påföljd, att samma vara af lika, beskaffenhet kunde tillverkas och derefter il. stora partier till gemensam fördel exporte I; as, hvilket deremot icke nu låter sig göra och försvårar alla reqvisitioner. Vidare er I, inrade direktören om den stora nytta som, mejeriskolorna redan åstadkommit derigenom att kunskapen om mjölkens rätta behandling, blifvit spridd, veh uttalades derjemte till I, fredsställelse med nu församlade ständer a åtgärd att underlätta elevers anställning vid mejeriskolorna. b Professor Arrhenius omförmälde att denlå vackra byggnad, eom med en kostnad atl(l 40,000 rdr uppfördes i Carlstad i och förr det sist hållna allmänna landtbruksmötet, Åh numera blifvit använd till sitt egentliga än-Ir damål: en stärdig exposition af industrioch slöjdalster och ställd under öfverstelöjtnant Wijkanders och handlanden Bromans tillsyn. 15 Genom brukspatron Lennartsons energi, in sigter och inflytande hade den vackra iden: kommit till verkställighet. Katalogen öfver fe der exponerade artiklar, omfattande maski Ii: ner och landtbruksredskap från en mängd ti fabriker och verkstäder inom landet, äfven Hc som å slöjdalster, var ganska omfattande. ll: Expositionen hade redan blitvit besökt a I: ett stort antal personer — omkring 1500 ilb månaden. Bestyrelsen förmäldes hafva be p slutat att nästa sommar föranstalta omfat pi tande försök med och täflan emellan åtskil liga jordbruksredskap, till utrönande af de Ji ras relativa användbarhet. I ofvannämnd: ke expositionslokal har bestyrelsen äfven för IN afsigt att inrätta ett museum för Wermland: fa bergsprodukter, en id, för hvars utförande fst bergmästaren v. Schtele i lifst:den varmt Ja intresserade sig. a Jägmästaren Björkman redogjorde för nå FM gra iakttagelser under en af honom förlider I w sommar företagen resa genom Medelpad oc! IP Jemtland. Indalselfvens vidsträckta flodda!l d skildrades såsom särdeles naturskön, bördig I 4 och välbebyggd, med stora byar och en för-Jic mögen befolkning. Men den odlade jorder är dock allenast en obetydlighet i jemfö relse med de ofvanföre floddalen belägne ko skogstrakterna. Sedda på någotafstånd ingif I. va skogarne den föreställning att de äro out Ik tömliga; men på närmare håll befinnas de fi mycket medtagva. Öfverallt ser man stubbar efter afverkade träd af stora dimensio IF ner, men obetydligt timmerskog, få spar Ib rar och bjelkar. En ofantlig mängd växande Pt träd äro angripna af röta, en följd derafat F a de med yxa och annorledes blifvit skadade. I .c Granen förekommer till största mängden I dock blandad med tall. På mångfaldig: F vy ställen förefionas s. k. grankälar? (vatten-Å-ö sjuk mark) af högst betydlig areal. Ehurt far safriogarne angålvo att granarne der inneaa hade en hög älder — ända till 200 är — 110 uppnå dock icke träden öfver 4 å 6 tums diameter, äro till afverkning odugliga och torka :efterhand bort för att lemna rum åt annan, men äfven oduglig skog. Derskogs-å eldar gått fram, eller der svedjande egt rum, Dp har björkskog uppväxt, som dock föga an) vändes till sågning, om den icke är dest närmare belägen intill något sågverk. Skogs. marken är i allmänhet god och föga besvä. å 2 rad med impedimenter; vidsträckta tält, tjen I. liga till odling, förefinnas, deribland stor: I? myror och grankäl. Någon egentlig skogs hushållning har icke användts, enär afverk un ningen har berott allenast på tillgång och lätt trunsport. Det är dock otvifvelaktig: att en ordnad skogslförvaltning kan införa: å och blifva af stor nytta, förutsatt att de f5C