och öfverenskommen ; och föröfrigt, måhända, är ej ännu tiden ione, ått låta veta ätt densamma är afsluten. Hur som: helst, så har i nyheten om denna allians i hela tyska presi sen framkallat en irritation, som är långt ifrån satt vera lugnad.-Så innehåller HdniD: gen Die Presse från Wien en häftig arti-i kel emot Sverge och Daumark. Bland annat heter det: Den utmanande ton, hvari man hotar Tyskland med en svensk-dansk allians, är på en gång både löjlig och bedröflig. (Hör!) Det är löjligt att se, det panska1rdinavismen inbillar sig att den skall kunna skrämma Tyskland och förmå det att afstå från sina rättigheter i hertigdömena. Men det är ändå mer bedröfligt, att en tidrymd af tolf-år, som utmärkt gig genom tyska förbundsdagens tålamod med det danska skrytet, synes gilva rätt åt polentaterna i Köpenhamn. Hvad som hittills räddat dem är oenigheten i Tyskland och ställningen i Europa, hvörvid trenne stormakter skydda Danmarks ingrepp. Så länge denna atällning fortfar, är Danmark lika väl skyddådt utan Sverges bistånd, som med detsamma; och om förhållandena ändra sig, är en allians med Carl XV af föga nytta; ty om Tyskland reser sig för att taga vara på sina rättigheter i Slesvig Holstein, så är panskandinavismen lika vanmäktig som Danmark ensamt. (Hör! hör!) Tidningen säzer tiil slut, att en energisk åtgärd emot Danmark skall verka kraftigare för enigheten i Tyskland än alla ministeriella konferevser. FEN SEN — Ur ett enskildt bref från en sachsisk officer till en härvarende bekant meddela vi följande rader: Ua Ni frågar om vi skola få krig. Jag skrattar bara och svarar att det beror mest få de danska tjurhu!vudena (Trotzkopf). lvad som än händer, kan jag dock icke förtänka er, sveuskar, om I resonneren enligt svenska, d. v, s. skandinaviska åsigter, och jag finner till och med att det lilla Danmark i allmänhet bandlar gavska behjertadt (hertzhaft), och lemnar bevis,på en nationel intensitet, som vi i Tyskland gerna kundetaga exempel utaf, För öfrigt stå vi— här i Tyskland — återigen nära utbrottet afällvarsamma vigtige händelser. Vår märkvärdiga farstekongress-ekall väl, enligt hvad vi hoppas, trots den s.k. stormalten Preus sens lumpna motstånd, till slut leda tH ett godt resultat. : För öfrigt få vi väl icke krig, såvida icke den erke rebellen Napoleon vill det.. — Men med er, ädle, tappre svenskar, borde vi egentligen elitid förblifva vänner, ehuru den politiska situationen nu icke gör det: synnerligen sannolikt! — —4 enn — Med afseende på frågan om räntefri heten tillåta vi oss att citera följande korta yttrande af den utmärkte franske förfitta ren Jus. Garnier: Den lag, som sätter ett visst pris-på penningeräntan, hindrar samvetsgranna ka pitalister från att undersfödja sådana näringar, som i följd af risk eller endra omstäns digheter ej kunna få lån till den i lagen fastetällda taxan: den lemnar dem i hän derna, på mera vågsatt ma kapitalister, som. taga en särskild premie för de faror lagen. läter dem löpa och en högre löga i ätse: ende till den ringa konkurrensen; den utgör ett hinder mot kapitalets naturliga spridning; den skadar låotagarne, ehara dess mening är att gynna dem; den verkar, kort sagdt, som hvarje. annan lag, hvilken fast ett maxisrum. Härtill kommer ot förbud framkalla :oupphörliga bedrägerier, med hvilka alla slags mäklare, till och ned de officiella; gå tillhanda: och hvaraf uppstår en för allmänna sedligheten skadlig praktik. ?För öfrigt har erfareoheten talat: Eug land, Holland, Piemont, Spanien och Wi temberg hafva förklarat räotan fri, och följderna deraf hafva blifvit de, som nationulekonomien förutsagt. 1 Förenta Staterna är räntan jemväl lagligen fri i åtskilliga stater; i andra är hon det de facto. I Danmark har räntetvånget ej bibehållits annat än för lån mot iateckniog i fast egendom, der såled-8 risken är ringa; för alla andra lån är räntan fri. Denna inskränkning är icke principmässig, men som en half reform dock är bättre än ingen reform Och som lagstiftaren är tvungen att till en viss grad göra afseende på folkfördomar, så är måhända en sådan lag allt hvad man för närvarande kan vinna i Frankrike, der sunda åsigter i na;tionalekonomien ännu äro så föga spridda. — Vid allmänna pantläncinrä tningen äro från och med den 8-till och med den 14 dennes utgifna.2,222 lan med 19,756 rdr 50 örej och inbetalda 2,007 län med 19,138 rdr. — Rådman Almgrens sterbhusde!egare: ha i dessa dagar till v-häradshöfdingen AG. Rehn försålt egendomen n:r 3 vid Norrlandsgatan för en köpeskilling af 78,060 rdr rmt: — Egendomen n:r 10 vid Norra Smedjegatan har af doktor C. E. Hagdahl nyligen blifTT försåld till handlanden A. Frögren för 90,000 rdr rmt. — Upsala universitet. Posttidningen berättar efter enskilda underrättelser frän Upsala, att studeranden Winroth, som begärt konsistoriiexamen och hvilken examen skulle i går försiggå, sistlidne lördag blifvit ånyo tenterad af pro tessor Lindblad, som då lärer förklarat sig fullkomligt belåten med hans ådagalagda kunskaper. — Från Helsingborg skrifves i Öresundsposten den 12 Sept.: En hedersskänky bestående ten värdefull guldurkedja, blef i går afton högtidligt öfverlemnad åt instruktören vid de här församlade tolkskollärarnes. vapenöfning, furiren -P.-N.Rosenvist, som en aktningsoch tacksamhetsgärd för et lika nitiskå som humana sätt hvarmed den unge mannen ledt öfningarne och undervisningen. Seniorn bland de exercerande den