Aftonbladet – 14 september 1863, sida 2

hjertlighet oöfverträfflig. Festmiddagen slutade! ej förr än efter midnatt, då norrmännen blefvo hemförde till resp. logier med musik. Onsdagsrmiddagen strax efter 10 samlades de norska terna ombord på Oilin tillika med deras värdar, och från ångbåtens hjulhus uttryckte propsietär Lochen sin och medresandes afskedsielsning åt Östersunds samhälle, och så lade båten ut under hurrarop och hviftningar med i näsdukar ete. fiån båten och från den på bryggan stående menniskomassan. Atskilliga Östersundsbor medföljde till Qvitsle. De vid festen i närvarande norrmiinnen voro amtmännen Wessel-Berg och Trampe, öfverstlöjtnanten Schmidt, kaptenerna Lossins och Holst, löjtnavterna Ramm, Castberg, Bödker och Foughner, bibliotekarien Mossling, kandidat Lynum, doktor Didrichsen, storthingsmännen Säter och Belde, apotekaren Sissener, handlanden Martini, brukspatron Lochen, bryggaren Gröön, Thomas och Hans Jelstrup I — Följande skildring afen i Helsingborg gifven fest för ett antal af Skånes folkskolärare läses i Öresundsbladet för den 11 Sepiember: Den i går afton till de härstädes för exercis samlade folkskollärarnes ära i Helsans brunnssalong arrangerade festliga sexa räknade cirka 2 å 3V0 deltagare. Medburgare af nästan alla klasser, stånd och åsigter voro här tillsamman i ädel täflan att hvar och en i sin män betyga sin erkänsla för dem, som under ofta nog brydsamma förhållanden och med föga lön för sina mödor icke dragit i betänkande att öka sina förut trägna göromål med exercisöfningar för ungdomens militäriska uppfostran. Bland deltagarne i festen hade man, bland andra, nöjet att se dr Sturzenbecker, som förmodas bli Heisingborgsbo under återstående delen af året. Se här en kort resumå af den lifliga festen. Under afsjungandet af en fosterländsk sång nalkades de trade gästerna Helsan. Vid ingången till den vackra parken, rikt och smakfullt eklärerad medelst marechaller, emottogos de af festkomiten och skarpskyttekårens musikkår, som uppstämde sin raska och lifliga regementsmarsch. Inkymmen i salongen förvånades man angenämt af den vackra syn, som der mötte. Väggarne voro på det smakfullaste dekorerade med grönt, blommor och flaggor, och på gyllene sköldar stodo att läsa valspråken: Nationalbeväpningen frihetens värn, Toluppiysningen nationens ära. En talaretribun, likaledes omgifven af skandinaviska flaggor och klädd med blommor, reste sig i nedra ändan af salongen. Efter sexans slut uppträdde faktor A. Henckel och föreslog i några enkla, men kraftiga ordalag en skål för konungen, som ständigt med lifligt intresse följt nationalbeväpningens framåtskridande och just genom sitt erkännande gjort skarpskytteiden fruktbärande i snart sagdt alla landsdelar. Lifliga hurrarop åtföljde skålen. Derefter uppträdde lektor A. Mö ler och helsade gästerna såsom kamrater vär komna. Han uttalade den förhoppning, att då en gång de fjettrar, som prestadömet lagt på undervisningen, brutits, då naturvetenskaperna, hittills så godt som uteslutna ur folkundervis. ningen, äfven der intagit den plats de förtjena, förhällandet mellan högoch folkskola skall bli hvad det bör vara. Men bravorop skalla plötsligen i salongen: doktor Sturzenbecker bestiger tribunen. Humoristisk såsom alltid, men med allvar under löjet, utbringar han en toast för nationälbeväpningen. Han berörde den äd myerkan, som i denna och alla nationens lifsfrågor nu för tiden eger rum mellan regering och folk; hvad vidkommer särskilt exercisöfningarne i folkskolan, hyste den värde talaren de bästa förhoppnirgar om desamma; i alla hänseenden, så slutade han, var han förvissad, att den svenska bonden vid svärdet säkrare skulle uppfostras till mera sjelfmedvetande än förut vid karbasen. — Borg föreslog en skål för allmän folkupp— Festens officiella del var nu slutad, g ar föres ogos, såsom för Helsingborgs samhälle af folkskollären Nilen från Råå i ett längre och synnerligen sakrikt föredrag, deri han tackade samhället för den skollärarne visade utmärkta artighet, tillika bifogande, att denna efter all sannolikhet varit den enda som blifvit folkskollärare bevisad, hoppandes han att det var morgonrodnaden till en bättre dag som randats, då folkskolan så af statsmakterna som i det enskilda egnales den uppmärksamhet den torde förtjena. Trädgårdsmästaren Jensen föreslog cn skål för dr Sturzenbecker, hvilken af honom besvarades. Åtskilliga andra skålar utbragtes, för skarpskyttemusikkåren, som med sina vackra prestationer höjt festen, för sångföreningen, m. fl. I den mest upprymda och lifliga sinne aning hemmarscherade gäster, värdar och re kl. 12.