Aftonbladet – 14 september 1863, sida 2

dagen den 30 lidne Aug. sin årshögtidsdag med prisskjutning. Kl. 4 e. m. afmarscherade illets mediemmar jemte alia som i skjutningen ade deltaga tll skjutbanan, der gillets ordnde häradsskrifvaren Dryselins tillkännagaf alt priserna voro ett skarpskyttegevär, ett skarp skyttebandoler och ett kruthorn, för hvilkas vinnande det erfordrades hafva skjutit respektive 2, 30 och 23 points. I skjutningen, som skedde å tafla på 200 alnars afstånd, deltogo mellan 20 och 30 personer, och utföll denna sålunda, att Londesonen Augustin Ritzn vann 2:dra priset för skjutna 30 points och hemmansegaren Per Hamrin 3:dje priset för 29. Första priset blef ej vunnet. Priserna utdelades härefter af ordföranden, under tömmandet af skålar, kanonsalut och hurrarop, pristagarne tiil ära, hvarjemte på ordförandens framställning beslöts enhalligt att skyttegillet skulle bilda sig till skarpskyttekår, i enlighet med K M:ts förordning 1 ämnet, och antaga benämningen Hässjö frivilliga skarpskytte förening, uti hvilken Ljustorps och Tynderö socknars miin och ynglingar egde rätt att inträda. Förtjensten om Pildandet af det förutvarande gillet och detsammas omorganiserande till skarpskyttekår tillkommer isynnerhet häradsskrifvaren Dryselius, länsman Hagman och inspektor Olsson. — Lunds universitet. På begäran af-amanuensen mag. N. C. Duntr, såsom sökande till den lediga adjunkturen i astronomi, har konsistorium acad. majus utsträckt den för honom bestämda specimenstiden till den 15 nästk. December. Kanslern har förordnat adjankten mag. P. J. H. Leander att under nu löpande rektors-år bestrida de till professionen i praktisk filosofi hörande föreläsningar och examina. Likaledes har kanslern förordnat adjunkten F. W. Chr. Areschoug att tillsvidare fortfarande förestå professionen i botan — Nora — Ervalla jernvägs bolagsstämma hölls i Örebro i onsdags. Dervid upplästes direktionsoch revisionsberättelserna det gångna året, och beviljades full ansvarsfrihet för förvaltviagen. Dessutom beslöt man lemna direktionen i uppsrag att efterhöra, huruvida eit amorteringslän kunde på lämpliga vilkor erhållas till betäckande af de icke obetydliga skuldbelopp, som förfalla till betalning under loppet af deita årtionde. — Direktion och revisorer återvaldes. Jernvägens styrelse nigöres alltså j fortlarande af frih. Hugo Hamilton (ordförande), brukspatronerna G. E. af Geijerstam, Montgomery-Cederhjelm, A. Wedberg, Per Persson i Wassland och Dugge samt rådman Bergstrand. Revisorerna äro brukspatron G. von Hofsten, rådman Hoffman och baron Knorring. — Trafikinkomsten på södra stambanan utgjorde under Augusti månad 54,435: 82 rmt. Under samma tid 1862 utgjorde den 55,400: 68 rmt. — Trafikipkomsten å Gefla Dala jernvög utgjorde för Aug. månad 144,540 rår 77 öre. Under motsvarande tid 1862 125,760 rdr 31 öre. — I Köpings tidning för den 11 Sept. berättas fl: följande ohyggliga tilldragelse: Förlidne gårdags afton kl. 8--9 hördes å Stora I; Kyrkogatan härstädes några genomträngande nödrop, hvilka derefter straxt tystnade. När folk dervid u:strömmade från de närmaste gårdarna, befanns legend? på den eljest folktomma gatan en medelålders karl, hvilken å en dragkärra tördes till rådhuset, men som redan innan framkomsten dit aflidit till följd af 4 i bröstet erhallna knifstygn. Sedermera har blifvit upplyst att han i lifstiden varit Kammageren Julius Benjamin Berg från Jarlsberg i Norge, hit åtföljd af hustru och ett barn. Troligen har mordet skett af någon bland hans följe, hvilken genast lemnade staden vaga rn LA immerby Weckoltidning läses: ig yngling från en angränsande socken har på avgifvelse al sin kyrkoherde blifvit häktad och af Sefvedes häradsrätt dömd till 6 öre böter, I dagars fängelse med vatten och bröd och 3 månaders straffarbete på fästning, för det han genom sönderbrytande af ett par staketspolar inpraktiserat sig i en trädgård, der stulit 3 äplen samt öfvertalat 2 minderåriga pojkar att vara sig härvid behjelplige; dessa sednare dömdes den ena till 8 och den andra till 6 öre böter. — Jemilands läns första landibruksmöte hölls den 1 dennes vid Ope landtbrukssola och var mycket talrikt besökt. Ordförande var landshöfding Bennich. Sedan exposition och prisutdelning egt rum, företogs diskussion at de framställda öfverläggningsämnena. Deraf visade sig, säger Jemtlands tidning, satt Jemtlands åkerbruk och boskapsskötsel, synnerligast den sednare, icke var uti bästa skick; men hoppades man att ändring härutinnan skulle så småningom ske, då redan på flera ställen tecken till något bättre börjat visa sig och exempel från dylika skulle mer än muntliga uppmaningar bidraga att öfvertyga allmogen om hehofvet och fördelen att taga reda på andra orters framsteg uti dessa ämnen. Mötet å Ope syntes intressera vår allmoge, som var särdeles talrikt representerad, och ehuru utställningen af jordbruksalster ej var så synnerligen rik, visade den dock, att man ingalunda var likgiltig för saken och att till en annan gång man hade att vänta den af större värde och betydenhet. — — Om den internationella festen i Östersund med anledning af den nya kommunikationsledens öppnande ger Jemtlands Tidning följande fortsatta skildring: Sjelfva festdagen på förmiddagen togo de norska gästerna i ögonsigte de mera framstående ställena i stadens omgifning, såsom Frösö lägerplats, Carlslunds landtegendom, Ope landtbruksskola m. fl., förda dit i vagn af respektive värdar. Återkomna från denna utflykt var det tid att begifva sig till gudstjensten i stadens kyrka, som var utsatt att börjas kl 3e. m.. Efter att ha afhört kyrkoherden Englunds föredrag öfver tillfällets vigt och betydelse, aftågade alia i festen deltagande, följde af en stor skara åskådare, till festlokalen, elementarskolhuset, på planen framför hvilket voro planterade norska och svenska flaggor i flertal. I festlokalens öfre våning emot: togos samtliga inbjudna norrmän och i festen deltagande svenskar och resp. värdar, och här utdelades de förut omnämnda ordnarna, hvarefter de norska gästerna bjödos armen af dertill utsedda personer och alla återgingo ner till bottenväningen och inträdde i den smakfullt och med stor omsorg med norska och svenska vapensköldar och flaggor m. m. d. festligt smyckade lärosalen, i detsamma musiken uppspelade en för tillfälet vald marsch. Sedan man hunnit placera sig vid bordet, ankom från en del at Sundsvalls invånare, med bLorgmästar Ahlgren i spetsen, ett telegram med lyckönskningar, deri det omtalades, att man äfven i Sundsvall höll på med firandet af de båda kommunikationers öppnande, som var föremål för festen här. Landshöfding Bennich afsände efter uppläsandet häraf ett svar tillbaka och föreslog en skål för Sundsvalls samhälle, som visat sig så fullkomligt fritt från all egoism i fråga om den nytta eller skada detta samhälle kan hafva af nya för stersund och Jemtland ovilkorligen förmånliga kommunikationer med kusten vid Österoch Nordsjön. Strax derefter anlände telegrammet från bondeståndets talman och Jemtlands rikssmän. Så afsändes tacksägelsetelegrammet konungen, hvilket upplästes af landshöfding Bennich, som omedelbart derpå föreslog konunvd gens skål, hvarpå följde fanfarer och hurrarop,, salut och sång. Sedan följde skålar i mängd jdt nm Närga Arh duarea för nn komm unikatint, I oig da