i föregående notiser omnämnt, förut hvar för sig blifvit afprofvade), kommer den högtidliga invigningen af kyrkan att ega rum i morgon söndag. Måhända torde det för våra läsare icke sakna intresse att, i sammanhang med uppgifterna om det föryngrade skick hvari det vackra templet nu framstår, erhålla några underrättelser om dess första uppbyggande. och de minnen, som äro, förenade med platsen, hvarpå det står. År 1520 den 8 November egde Stockholms blodbad rum, der-. vid, såsom allom bekant är, 94 personer af. lifvades på Stockholms stortorg. Först på tredje dagen blefvo de döda kropparne från torget afförda till sandåsen på södermalm,: der de uppbrändes3, och vid deua tillfälle: lät konungen äfven upprifva de jordiska: lemningarne efter Sten Sture d. y. och hans son ur derag hvilorum i Gråmunkeklostret: på Riddarholmen och uppbränna dem. På den plats, der detta hemska skådespel uppförles, densamma der Katarina kyrka nu står, lät Johan den III sedermera, till åmin; nelse af den svenska hjelten, uppföra ett) träkape!l, benämndt Sturen3 kapell. Om-i kring 150 år sednare ersattes nämnde kapell med en vacker kyrka, som derstädes uppfördes på Carl X:s befallning, en korskyrka, 80 alnar lång från norr till söder och lika lång från öster till vester. Riksarkitekten Jean de la Wall6e uppgjorde ritningen dertill, och tog arbetet sin början år 1656. Dermed gick dock ej fort. Penningar fattades alltjemt, ty församlingen var mycket liten, och ehuru K. M:t befallde att de öfriga församlingarne skulle bidraga dertill, hvilket ock skedde med 8500 daler silfvermynt, fortskred byggnaden långsamt. Enskilda personer lemnade ock betydande gäfvor i penningar och spanmål, hvarjemte konungen anslog i hofrätten ådömda böter till kyrkobyggnadskassan 7). En annan historia från ifrågavarande kyrkbyggnad förtjenar äfven omnämnas, såsom särdeles lärorik för dem, hvilken nu för tiden hafva allmänna byg nadsföretag om händer. Ar 1665 blef murmästaren Caspar Friedrik kallad inför kyrkobyggnadsstyrelsen och tillhållen för sin försumlighet med byggnadsarbetet och särskildt derföre, atti. han ej sjelf ville arbeta. Han påstod, att i han ville hafva sin frihet, liksom alla an-. dra mästareX, hvarpå svarades, atthan sjelf i gjort sia lofven, och att han ailtid borde: vara tillstädes vid bröstet (verket), ochi. att han skulle arbeta, efter det är ett publico verk4 samt göra, såsom mästaren uppå I. klosterkyrkan och 9:t Jacob gjort hafva; tyl. salig kung Gustaf, när han lät arbeta, hade j: sagt Still them, som voro mästare för verket, att de skule arbeta; thy han ville icke: hafva några käppakarar, som gå och bära en käpp i handen och intet giörat. Afven derI. före att mäster Friedrix prejade arbetarne fick han af kyrkobyggnadsstyrelsen uppbära snubbor. Man hade kontraherat med ge-l: gällernr om 7 dal. kopparm. om dagen; men I. de fingo icke mera än sex, ty resten etopade mästaren Friedrik i sin ficka, ehuru han särskildt aflönades med 8 å 10 dal. silfvermynt om dagen. : Men vi återgå till byggnadsarbetet, som allt detta oaktadt af många skäl framskred : mycket långsamt, så att kyrkan blef färdig . j först på 1670-talet. Att döma efter detl: kopparstick, som finnes i Dahlbergs tSvecia antiqua et houierna, måste hon ha varit en af de vackrasteiSverge. Hvad namnet vidkommer, känner man ej med säkerhet dess . uppkomst, men förmodar. att kyrkan upp-i kallades efter Carl X:s moder Katarins, dotter till Carl IX och hans första gemål Anna Maria af Zweibrächen. Den vackra kyrkan blef dock icke gemmal, ty redan den 1 Maj 1723 nedbrann hon i grund vid den förlärliga eldsvåda, som nämnde dag uppkom i Maria, spridde sig till Katarina och ödelade ex stor del af det då bebyggda Södermalm. Förlusterova vid denna eldsvåda uppskattades till 1.578.C00 dal. silfvermynt, deraf förlusten på Katarina kyrka beräknades till 100,0C0 dal. sillvermynt. På ruinerna af det vedbrunna templet i! uppbyggdes genast, under konung Fredrik j: I, den nuvarande kyrkan, hvars vackra bygg-. nadsstil ännu i dag ådrager sig vppmärk-. sambet. Arbetet bedrefs genom konungens: och ständernas samverkan med sådan skyndi. eamhet, att kyrkan redan påföljande år eller). hösten 1724 öppnades till begagnande. Kyr-l; kan är liksom den förra byggdiform afett kors, invändigt 79 alnar i längd från österij till vester och lika lång från norr till söder. 1: Flyglarnes bredd är 32 a!ner. Kyrkansinre utgör en enda sammanhängande döme, fördelad i 5 mindre hvalf, som ej uppbäras af några pelare. I midtelhvalfvet är en urtefla anbringad, hvars verk drifves af samma maskineri som tornuret. Urtsflan är omgifven af en plafond, målad i olja, föreställendej! englahufvuden, som synas genom skyar. Nästan alla de grafvar, fom befunno sig under golfvet i den äldre kyrkan, förstördes vid branden 1723, och af de gralver, som sedermera tillkommit i den nya kyrkan, hafva flertalet mäst lemna rum för ges och värmledningen, — Till kyrkan leda fyra storal. och rymliga ingångar cech utanför den södra porten är en vacker stentrappa. Midt öf-1 ver kyrkans korsfäste höjer sig det vackra kupoltormiga tornet, med fyra små torn, li enbragta i korsfästets hörn. x) En högst egen anledning till ökad byggnadsfond för kyrkan uppstod derigenom, att hofkansleren Nils Tungel (uppbyggare och egare till det Schultzerheimska huset på Blasizholmen, hvarom en i huset inmurad tafla upplyser) år 1661, dömdes af kongl. regeringen, under enkedrottningens eget presidium, att för en närmare, oloflig bekantskap med Elisabet Cygnea i konungens egen stol i rädkammaren, böta till: Katarina kyrka 3000 daler silfvermynt eller 2000 rdr. Cygneea dömAer Hill FO daler silfvermvnt höter samt att