Aftonbladet – 3 september 1863, sida 3

Andra prisel, 4 specier, 1:0 för Ölverrums bredsåningsmaskin; 2:0o Hellefors kreaturs våg; 3:o Brewens skördemaskin (för en häst) och 4:0 Keillers grubber. Tredje priset, 2 specier, 1:0 för Keillers paternosterverk och 2:0 Stenqvists sädesharpa. Af de exponerade skördeoch slåtte maskinerna förevisades åtskilliga i verksamhet, och här som annorstädes gjordes den iaktiagelsen att de äro ändamålsenliga och arbetsbesparande såvida det fält nvatpå de användas är väl planeradt, och under vilkor att knifvarne ega tillräcklig styrka att öfvervinna det ganska betydliga motståndet. Möjligen ligger dock det största hindret för dessa maskiners mera utbredda användande just i sist anförda omständighet (svårigheten att erhålla hållbara knifvar); men sanvolikt är att äfven denna svårighet skall ganska snart Öfvervinhias. Någon täflipgsplöjning var icke förahstaltad, sannolikt af det skäl, att vilkoren för densammas utförande är i väsendtlig mån beroende af gynsam väderlek, enär en vacker plöjning icke kan åstadkommas, om icke äkern till en viss grad är genomträngd af fuktighet, hvilken åter icke med säkerhet kunde beräknas skola ega rum, Sedan prisbelöningarne voro utdelade, begaf sig den beskedliga folkmängden, dels gående, dels i vagnar, som välvilligt voro upplåtna så längt tillgången medgaf, till Säfstaholm. Ett oräkneligt antal större och mindre grupper slogo sig ner i gröngräset för att intaga sin måltid, delsiden herrliga parken, dels i den stora och med omsorg skötta trädgården. Det hela antög karakteren af folkfest, sådan som man icke firat den sedan gamle excellensens tidX, då folket vidt omkring samlades der midsommarsdagen för att dansa kring den ståtligt blomsterklädda midsommarsstången och mottaga af den rika förplögning som den frikostige egaren lät utdela. I den vackra orengeribyggnaden, för tillfället utvidgad medelst tvenne utspända tält tak, voro bord i låoga rader dukade för så stort antal gäster som utrymmet medgaf. Inne i den stora orangerisalen var ettstörre hästekobord dukedt för konungen och för de af grefve Frolle-Bonde inbjudna honöratiores. Öfver allt voro praktväxter, blommor och frukter anbringade med en rikedom och smak som af alla beundrades. Under middagen utfördes tatfelmusik af kong. flottans kanonierers musikkär. Vid skålen för H. M. konungen, hvilken föreslogs af grefve Legerbjelke, afsjövgs folksången. Sedan kaffe servereats i trädgården, skedde aftåget vill jernvägsstationen, och kl. 1,7 sattes bantåget i gång, och återkomsten till hufvudstaden skedde kl. !V, 12 på natten — alla voro, jag fruktar icke att bli motsegd, särdeles belåtna med sin dag. Den som skrifver dessa rader bivistade för 18 år sedan en midsommarfest på BSätstaholm. Afven då likasom nu mottogos alla besökande med den mest förekommande välvilja; då likasom nu gick bemödandet ut på att bereda dem en angenäm dag. Men en omständighet vill jog framhålla såsom en tidebild. Då syntes bland den stora folkmängden wingåkersallmogen både unga och gamla af begge könen i sina egendomliga dyrbara och pittoreska klädedrägter. Nu åter kunde jag allenast uppdaga ett jemförelsevjs ringa fåtal, och uteslutande äldre personer, som begagnade sina nationaldrägter. Ett eller annat decennium härefter skall den sannolikt alldeles vara bortlagd, om några decennier längre fram skall den vara bortglömd. Nej icke så. Man skall återfinna dessa pittoreska drägter, man skall erinras om lifvet i Wingåker genom de herrliga taflorna SEn marknad i WingåkerX, XHumleskörden i Wingåker, En midsommarsdag vid Säfstaholm och En söndag vid Wingåkers kyrka med brölloppsoch begrafningståg — taflor som den gamle excellensen låtit måla af konstnärer, som han 8 frikostigt honorerade och som tillbrirg. de sina måhända lyckligaste dagar på dets SäfstaHolm, hvars dyrbara tafvelgaller; i: rökas och hvars vackra anläggningar med sir pietet underhållas.