Aftonbladet – 1 september 1863, sida 3

iör att äterlöra södern 1 untonen. RIKSDAGEN UTSKOTTSBETÄNKANDEN. Af ekonomiutskottet. N:r 126. Memorial med förslag till samman jemkning af de inom riksstånden fattade skiljaktiga beslut vid förehafvande af utskottets memornial n:r 124 och betänkandet n:r 55, rörande öfverlemnande åt kommunalstyrelserna att öfver sockenoch distriksmagasiner förfoga. GÅRDAGENS AFTONPLENUM. Eorgareståndet. Af vice talmannen Muren föreslagen inbjndning till medstånden att biträda ståndets beslut om en skrifvelse till K. M:t, angående den i Norrland gängse sjukdomen spetälska, bifölls, hvarefter likaledes biföllos följande sammansatta lagsamt ekonomiutskottets betänkanden, n:r 15, i anledning af justitieombudsmannens förslag om förändrade föreskrifter i fråga om offentliga stadgars kungörande å tingen; n:r 16, afstyrkande af prosten Sonden väckt motion om qvarnindustriens frigifvande; n:r 17, i anledning af i väckta motioner om upphäfvande af 2—7 kap. handelsbalken och förändringar i dithörande författningar, samt om handelsrätt för utlänningar; i och n:r 18, afstyrkande väckt motion.om ändring i af 6 kap. 3 8 byggningabalken. i Derefter uppstod en häftig och liflig diskussion vid föredragning af statsutskottets betänkande n:r 143, med anledning af voteringarne i förstärkta utskottet och i sammanhang dermed af hr Björcks i ett föregående plenum afgifna förslag, att expeditionsutskottet skulle åläggas att trycka den till det förstärkta utskottets protokoll afgifna reservationen samt att inbjuda de öfriga riksstånden att fatta ett dylikt beslut. Den långvariga diskussionen ledde dock ej heller : denna gång till något definitivt resultat. Sedan! nemligen talmannen förklarat sig hafva uppfattat detta hr Björcks yrkande såsom en särskild : motion, men, vid detta förhållande, och med stöd af 51 8 riksdagsordningen, icke ansåg sig kunna å denna motion, såsom sammanblandande flera mål af olika beskaffenhet, framställa proposition, uppträdde hr Björck och framlemnade motionen i den-förändrade och förenklade form: j att borgareständet måtte för sin del besluta, att åt expeditionsutskottet uppdraga att genast besörja tryckningen och utdelningen af statsutskottets protokoll, rörande behandlingen af ofta omnämnda fråga. Denna motion begärdes genast på bordet af hr Sundvallsson, hvarigenom således nämnde sak ännu en gång blir föremål för ständets behandling. Af talmannen framställd proposition på ofvannämnda memorials läggande till handlingarne, besvarades med öfvervägande jaX, ehuru detta beslut aldrig, så vidt referenten kunde märka, blef med klubbslag befästadt, emedan den redan afslutade diskussionen på nytt upprefs. Hr Björck uppträdde under diskussionen flera gånger till försvar af sitt ofvan omnämnda förslag, redogjorde, under uttryck af starkt ogillande öfver den bekanta omvoteringen i expropriationsfrågan, för sin reservation, ansåg det vara af vigt för ständerna att få tillfälle att fatta beslut öfver, huruvida ett voteringsbeslut, tillkommet under dylika omständigheter, kunde I gillas; ett sådant tillfälle hade just genom re-j servationen blifvit detta och öfriga -riksstånd lemnadt. Nu hade emellertid expeditionsutskottet, genom att ej tillåta densammas tryckning, sökt förhindra detta. Då utskottet emellertid, ) enligt talarens åsigt, ej häri handlat fall lagligt, I emedan naturligen allt hvad som till ett utskottsbetänkande hör bör tryckas, så hade talaren just genom detta sitt förslag velat åstadkomma enl. rättelse härutinnan samt sålunda bereda ständerna en möjlighet att få uttala sig öfver nämnda votering Hr Hierta var af den ösigt att grundi: lagen icke förbjöde det förstärkta utskottet att! vid sin anmälan bifoga förklaring och möjliga reservationer, och att expeditionsutskottet, hvil-j ket först i sednare tider genom öfverlåtelse af; de öfriga utskotten öfvertagit befattningen med tryckningen och expedieringen af deras beslut, handlat orätt, då detsamma vägrat att till stän-. derna aflemna ett utskottsbetänkande så fullstän-! digt som af detta utskott varit afsedt. ; r Trägårdh upptog till besvarande anmärk-! ningarne mot expeditionsutskottet, men ville j! dock till en början erinra derom att det ej vore fullt formenligt att statsutskottets mem. n:r 143 samt hr Björcks förslag föredrogos och behandI lades samtidigt, emedan de hade tvänne särskilda nummer på föredragningslistan. Man påstode att expeditionsutskotet ej förfarit grundlagsenligt då det vägrat att till riksstånden frambära den ofta omtalade reservationen. Hvad vore väl j förstärkta statsutskottet? Intet annat, det talaren kunde finna, än ett slags de resp. ståndens kompromissarier. Enligt grundlagens så välmening j som ordalydelse hade dessa ingen annan än en, j! af samma grundlag noga begränsad, rätt, nemlis ! en den, att med enkelt ja eller fnej besvara i de till dem framställda frågor och något annat än det nakna resultatet af en sådan om:östning kunde ej af expeditionsutskottet tryckas och expedieras. Hvad hr Björcks förslag beträffade, (memligen det här ofvan först omnämnda) ansåg talaren detsamma oformligt och grundlagsstridigt; emedan flera olika ämnen vore i detsamma sami . manblandade, och trodde talaren på denna grund att propositionsvägran borde följa på densamma. Hrr Ridderstad och Alander framhöllo vigten af att grundlagens bud höllos i helgd och att ingen förändring af den högsta instansens, det förstärkta utskottets, beslut tillätes. Hr Carlin beklagade, såsom medlem af konstitutionsutskottet, att man ville undanhålla ständerna kännedomen om sannt och rätt i fråga, om deras utskotts åtgöranden samt ansåg nödigt att en förklaring i detta hänseende vederbörande utskott affordrades. Hr Lundberg ville att expeditionsutskottet måtte åläggas att förfara i enlighet med hr Björcks förslag. Hr Fahlhem instämde med hr Lundberg. 1, Hr Henschen ansåg att frågan om tryckningen af stånden borde afgöras, enär onekligen dessas makt vore förmer än det förstärkta utskottets. Hr Ekman redogjorde också för voteringen ij förstärkta utskottet, hvilken talaren emellertid ifrån sin ståndpunkt helt och hållet gillade. — Statsutskottet hade sedan genom särskildt votering beslutit att ifrågavarande memorial n:r 143, skulle utan tillägg, endast angifvande utgången af voteringarne, ingå till rikets ständer. Expeditionsutskottet hade i enlighet härmed förtarit och talaren kunde ej annat än gilla detta. IHärjemte önskade talaren, att detta mem. måtte behandlas särskildt och för sig och ej i sammanhang med hr Björeks förslag, hvilket talaren för sin del för öfrigt ej af ofvannämnde skäl kunde gilla. Af denna Åsigt voro också hrr Lovn, Murån, Ridderstad, Staaff, Alander, Sommelius och Witt, hvilka samtliga talare för öfrigt önskade att nämnde mem. måtte läggas till handlingarne. Hr Blanche tyckte att man verkligen kunde bli ala Sum dum aunmtdat Af nlle tad mera lra 4 ! de VO