Aftonbladet – 26 augusti 1863, sida 4

ket: I sjelfundervisming. SVENSK OCH TYSK PARLÖR. Samtalsöfaingar i Svenska och Tyska språken, såväl för resande som vid undervisning I skolor L a P. O. Welander. 2:dra upplagan, omarbetad af C. Wingstedt. Pris: häftad 4 Rdr, bunden 4 Rdr 25 öre. med sig på resor. P.A. HULDBERGS tning, samt, till största delen, nu är tilläl det rent geografiska, som det historiska administrativa indelningen, och bikartor öfver Guadeloupe och Barthelemy, och dessutom en krigshistorisk karta öfver Gustaf I! Adolfs, Carl X:s och Carl XI:s samt åtskilliga svenska fältherrars krigståg. Det historiska utarbetadt af lektorn vid Gefle högre elementarläroverk Hr C. F. Wiberg. N:o 46. Htstori orter samt äldre indelningar inom Sverge och land. Denna, för ett grundligare studiom af vår historia från äldsta tider, nödiga karta upp ager de angifna förbåltandena tryckta i rödt för he niska, i blått för katolska, och i svart för lutherska dehvarfvet. Äldre jordeboksuppgifter, rikshistorierna och länsboskrifningarne ligga till grund för arbetet. Originalet är under utarbetning. N:o 47. Vixinogatågen och Nordmannaländerna samt fornnordiska fårdoch handelsvägarne. Med ute!emnande af sagoperioden, bebandlar denna karta endast den äldsta bistoriska tiden. Strinnholms och Cronholms historiska samt Clausens m. fl. geografiska arbeten för denna tid, ligga till grund för densamma. Pris: 4 Rdr 50 öre. b) Allmänua historien: N:o 48. Atlas till allmänna historien, I sammandrag efter Epriner, Wedeil m. fl. Då de utländska bistoriska kartverken dels äro för kostsamma för att i vårt land vinna en allmännare afsättning, dels mera vidlyftiga än för ändamålets vinnande är nödigt, har denna atlas blifvit utarbetad med särskilt fästadt afseende på ett noga urval af de för våra sko!or vigtigaste historiskt-geegrafiska förhållandena. Den utgöres af 2:ne häften: Första häftet: gamla historien, 3 Rdr 50 öre, innehåller : I. a) Palestina under domrarne och konungarne 1500— 583 1. C, Db, Palestina vid Christi tid. c) Jerusalem.d) Jerusalems omgifningar. e) Hebreernas Jordkunskap. H. a) Persiska mon, och Alexander d. st. rike. by Asien och Europa 600 f. C. b) Babyl. och Åssyr. rikena. d) Egypten under Pbaraonerna e) Doltat, f) Gi land på Heroiska tiden. g) Italien 753 f. C. HL a) Hell b) Grekland med Macedonien, Thracien och mindre n. c) Athen. d) Sparta. e) Athens omgifningar. f) Acropolis och Agora, 1V. a) Parthiska monarkien och Alexander d. st. rika, bj Grekland 4000 f. C. ce, Grekland under Perserkrigen. di Grek!and under Ach. och Ztol förb. e Macedon. rikena 507 f. C. f) Dito 301 f. C. g) Ceoleneidiska riket 1380 f C V. a) Italien 218 f. C. b) Mellersta Italien. ec) Gaia Cisalpina. d) Sardinia Corsica. e) Rom 248 I. C. Ul Albanersjön. g) Syracusr. VI. aj Rom riket i 4 3 seklen e. 6. b Rom. riket efter Diocletianus och efter delvingen 4-3 seklen. ec) Ur-itali. folken. d) Roms omgifningar. e) Roms välde 538 f. C. f) Södra Italien före 279 f. C. VIL a. Hispania Afrik b) Rom och Carthago 218. f. C. ce) Carthago. d, Carthagos omgifningar. e, Gallia tannia. f) Gallien före Csar. VIN. a) Äsia Minor, Syria, Armenia Mesopotamin. b) mania, Sarmalla, Wacia c. c) Bosporanska riket. d) Vari tåg. XL. a) Egyptus et Arabia Petrea. b) De gamles Orbis Terrarum eller kända verlden 476 e C. c) Merodoti Orbis. d) Ptolemii Orbis. Obs. Pörsta bältet är under gravering. Andra häftet, medeltiden och nyare tiden. Pris: 4 Rdr 50 öre. Innehåll: I. Europa i början 500-talet, med bita tor: a) Ö. Rom. riket efter Jastinian d. st. b) Eurosa, Asion och Afrika 800. IH. Karolingiska monarkien 843, med bikarta: Britiska öarne i I:de århondradet. HL Europa i 40:de århundradets sednare bält. IV. Europa, korstågens tidehv.rf, med bikartor öfver Island och Feröarne. VY. Eoropa omkring år 4400, med bikartor: a) Edsförbundet. bj) Norra Italien. c) Tyskland. d) Burgond under Carl den djerfve. VIL Europa i medlet al 1500-talet, med bikartop: a Norra Halien b) Nederländerna m. m. VIL Europa 1618-4713, 30-åriga kriget och Ludvig ten NIVs tidehvarf, med bikartor: a) Norra Halien. by En del af Nederländerna och Tyskland. e) Tyskland unler 30-åriga kriget. Vill. Earopa under 4800-talet intill franska revolutionen, med bikartor: a) Polens dening, b) Mellersta Fyskland. IX. Europa 1789—181ö med bikartor: a; Walien 4 —4815. bj Tyskland 1811. c) Europa efter 1815. d) ska gränsen i Asien efter 4829. Kolonialkartor: X. 8) Asien 850—1000. b) Asien 1000—4900 c Konungariket Jerusalem, d) Mongo!ernas rike i shtet af 1200-talet. ec) Timura rike 1370—4405. f) Asion på 1590talet. g. Öarra Asien i sednare häften af 8000-talet. XI. a) Indien i slatot al 4700-talet. b) Ryska vikets tillväxt. XI. a, Europeiska kolonmterna i Afrika och Amerika sander 435ock 1600 talen. b Nordamerikas Östkust euder EOG4alet. ec) Amerikas Ostkust på 4700-talet dy Vestindien 4856. e Europas kolonier 4856, XHL De geografiska upptäckterna efter gamla tidens ut, med bikartar: a) Columbi upptäckter 1492—1501. b) Yasco de Gemas upptäcktsresa 1497 — 1498. Det historiska arbetet är marbetadt af lektorn vid Qefa högre E emen:avlöroverk Hr C F. Wiberg. Förläggaren kan stödja sig på kompetenta omdömen, 13 han härmed försäkrar, alt af alla bittillg utkomna atlaser öfver g.mla verlden, ingen varit så Wmplig för meddelandet al de för historiens studium så ytterst vigtiga historisk-zeografiska insigterna ; enär våra föregångare mindre afsett detta ändamål, än ett annat, nemligen att vara arkvologiska hjelpredor i geografiskt hänseende till begagnande vid studiom af de gamla klagsikerna, ett ändamål, som äfven förf. uppnått, så vidt ban får hoppas att på ilifredsställande sä t bafva löst sin uppgift, — Afven om man skulle anse en och annan karta af de i det föregående upptagna, såsom mindre nödvändiga för det geografiska och historiska studiet inom vårt skolverk, så skall dock säkerligen medgifvas, n. b. när en gång undervisningsmetoden för dessa vetenskapsgrenar blitver ordnad så som sig vederbör, äfven till läroboken, att dock de flesta bland dem böra finnas att tillgå inom de offentliga skolorna, företrädesvis inom deras högre afdelningar. Men tydligen inses äfven svårigheterna för flertalet af lärjungar, framför allt de mindre bemedlade, att, uti ämnen, som egentligen endast tillhöra dem humanistiska bildningen, tillegna sig en så kosta sam materiel; utan måste staten lkogligen träda emellan såsom understödjande part, om det afsedda ändamälet skall vinnas, oc ej den ä detta kartverk nedlagda dxyga kostnaden vara förgäfves bortkasiad. Denna åsigt tyckes äfven af regeringen vara erkänd, på grund af de redan skedda frikostiga utdelningarne inom skolorna. Den fåtaliga nvubliken inom vårt land