att ske vid den allmänna prisskjutningen på Höja i September. Enahanda beslut, som vi härrörande Hagund härads skyttegille omförmält, läreräfven Lagund skyttegille hafva faitat. Vid Wattholma bruk är nyligen en skarpskyt teförening bildad, under-ledhing af inspektorei Svanbeck. — — Uti en i folkskoletidskriften 4Förenin gen meddelad redogörelse för fjerde allmänn: folkskoleläraremötet förekommer följande, hvil ket kan tjena till måttstock för bedömandet a vissa vederbörandes intellektuella ståndpunkt 419:de frågant. Hvad kan skolläraren göra fö sockenbibliotekers tillkomst och flitiga begag nande, samt hvilka ämnen böra företrädesvi väljas för en sådan boksamling ? Man ansåg att läraren icke kunde uträtta myc ket. Många socknar sakna ännu sådana, ehur lärarne flitigt erinrat om dess stora vigt, för at det kunskapsmått, som i skolan blifvit inhem tadt, måtte bibehållas och förökas. Hvad be: träffade de arbeten, som borde finnas i ett Boc: kenbibliotex, föreslog skolläraren Olsson värde fulla, religiösa verk, naturhistoriska, historiska och geografiska arbeten, äfvensom sådana roma: ner, som på ett lärorikt sätt framställa dygdens seger och belöning samt lastens följder af sam: vetsqval och sstraff. Lundeqvist och Nyström instämde, utom hvad beträffade romaner. Sådana borde icke finnas, ty deras innehåll är dikt, d. v. s. lögn, och der med borde man icke göra foiket bekant. De motsvära icke sockenbibliotekens ändamål, att vara af nytta för detta och det tillkommande lifvet, utan de förströ sinnet, draga det från det ena nödvändiga och befordra lättsinnet. Mötet beslöt uttala att sockenbiblioteken ickt borde omfatta böcker, hvilka ej äro till nytt för detta och kommande lifvet. Framförallt må romaner ej i dem förekomma. — Den af Skaraborgs läns: hushållningessällskap efter beslut den 27 Maj 1862 tillsatta komite, för upprättande och afgifvande äf förslag till planläggning och ett allmänt ordnande af. kommunikationsanstalterna inom länet, har nu afgifvit sitt betänkande, hvisket är infördt i sällskapets tidskrift för Avgusti.:: Komiten har framställt: att landstiget bekostar uppbyggandet eller iståndsättändet af alla hufvudvägar inom länet; att vederbörande kommuner, hädanefter såsom hittills, ensamme ansvara för det framtid: underhållandet af så väl större som mindre väger; att landstinget utser en vägstyrelse, hvilken, utan annan lön, än ersättning för reseoch traktamentsköstnader, öfvertåger hufvudbestyret med allmänna vägarne inom länet; att dennå vägstyrelse uppgör och till landstinget afgifver förslag till nya vägars anläggande eller gamla vägars fullständiga iståndsättande; att samma vägstyrelse har öfveruppsigten öfver så väl utförandet af de af landstinget beslutade vägarbeten, som öfver underhållandet af de redan färdiga vägarne; att vägstyrelsen till biträde härvid har att inom hvarje härad eiler tingslag tillsätta särskilda tillsyningsmän, hvilka utan ersättning hafva den närmaste uppsigten öfvef vägarbetenas utförande och väga:nes underhållande samt i sistnämnda afseende öfvertaga vägsynernas hållande och emot tredskande eller försumliga väghållare hafva att anlita biträde af kronolänsman: nen; samt att kronobetjeningen icke bör hafva något med vägförvaltningen att göra vidare, än att på tillsyningsmännens anmälan lagligen tillhålla väghållarne att fullgöra sina skyldigheter; att alla hufvudvägar försättas i sådant skick, att de under alia tider af året kunnåa nied beqvämt lighet begagnas för så väl lättare som tyngre åkdon, att deras bredd tillökas der så erfordras; att deras största kröknvingar om möjligt rätas; att alla bäckar, som hafva starkare lutnin.s än 1 fot på 20 sänkas; samt att i öfrigt de af hr Sundler. föreslagna och af kormiten tillstyrkta grunder vid vägarbetenas utförande noggrannt följas; att vederbörande tillsyningsmän tillse, det vägarne under alla tider af året underhållas i behörigt skick och att således vägsynerna hållas, icke såsom nu på vissa bestämda tider: utan närsomhelst, då tillsyningsmännen anse sådana nödiga; att med understöd af landstinget istånd: sältas på föreslaget sätt följande väglinier, nemigen: 1. Mariestad Töreboda eller Mariestad — Moholm. 2. Lidköping— Skara—Kloöster Sköfde: 3. Hjo—Sköfde. 4. Stenstorp -Dähla Agnetorp; . SandhemEttack. 6. Foglavik—Lerbäck— Fräfva. 7. Enebacken—Klostret. Kostnaden för lessa vägars iståndsättande skälle i rundt tal ippgå till 200.000 rdr rmt, — Från Uddevalla skrifves: Härvarande kolråd har till stadsfullmäktige ingått med hem: tällan att få arrendera et plats, lämplig för rädgårdsodling och gymnastikinrättning för här: arande folkskola. De egendomliga s. k. ka: pellbackarne, hvilka äro belägna nära. staden åt justafsbergshållet ochsom bestå af mäktiga la: er af fossila snäckor, hafva af magistraten blifit fridlysta. Sedan många år tillbaka har mani remligen hållit på att sköfla .desamina genom rustägt. Det är denna som nu blitvit förbju: len, i det detisemma endast bliftit4illåten i den inie, der en ny väg är utstakad. i Se I — Ny ångbåtshamn är föreslagen attan. gens ett stycke upp i Norrteljeån, der stadens id ån bebyggda del börjar. i — I Upsala har uppstått tvist om föreädesrätt tillemeritilöner.. Tidningen Upala redogör för tvistens gång: Kansle: sembetet hade till akademiska konsioriet återremitterat samtliga handlingarna med re Fv ÅA RA RR Kn RN rt vå a 1