Aftonbladet – 22 augusti 1863, sida 2

adelns i sistnämnde punkt i samma syfte beslutade återremiss. söm ORIIEEEETEEA KE. M:t har i går förehaft frågan om förordnande af ordförande i de under nästkommande månad för första gången sammanträdande landstingen. Med afseende å de vid första ordnandet af denna institutions verksamhet förekommande särskilda förhållanden, äfvensom å vigten deraf att de nya förslag, hvilka för att kunna komma under behandling böra, enligt 32 i gällande förordning om landsting, fjorton dagar före tingets början vara aflemnade, — framgent till den sekreterare som varder utsedd, — men för nu instundande möte till ordföranden, må blifva lätt tillgängliga för dew som före landstingets början deraf vilja taga del, har K. M:t förordnat vederbörande landshöfdingar, der de icke äro af sjuklighet förhindrade, att hvar inom sitt län vara ordförande i innevarande års lagtima landsting, dock obetaget för de landshöfdingar, som, med begagnande af egande riksdags mannarätt vid nksdagen äro tillstädes och deraf finna sig förhindrade uppdraget emottaga, att med anmälan om förhållandet ofördröjligen inkomma. Tillika har K. M:t anbefallt landshöfdingeembetena i de län, hvarest landshöfdiugen, i följd af ännu fortfarande, men före laudstingets början tilländagående, tjenstledighet, eller af annan orsak för närvarande icke är i länsresidenset tillstädes, att, i sammanhang med föreskiifvet tillkännagifvande i länskungörelserna om den utsedde ordlöranden, tillika förordna någon lämplig person att, intilidess landshöfdingen hnner till residensstaden återkomma, emottaga de för behandling i landstinget afsedda förslag, som inom förut omförmälde tid böra till ordföranden aflemnas. Till ordförande i landstinget inom Stora Kopparbergs län, der landshöfdingen i följd af sjuklighet åtrjuter tjenstledighet, har K. M:t förordnat f. d. öfverstelöjtnanten W. A. Nisser. — K. M:t har i går utnämnt och förordnat: till revisionssekreterare konstiluerade revisionssekreteraren, asssessoren i Svea hofrätt C. A. Lindhagen, samt till assessor i Göta hofrätt, vice häradshöfdingen A. Östergren. — K. M:t har samma dag utnämnt och förordnat : till kyrkoherde i Åby och Ödeshögs pastorat af Linköpings stift kyrkoherden i Vestra Tollstads pastorat, fil. mag. J. G. Schenström ; till kyrkoherde i Lofta pastorat afsamma stift vice pastorn, fil. mag. H. P. C. Homberger; till kyrkoherde i Gamleby pastorat af samma stift komministern i S:t Nikolai församling af hufvudstaden O. A. Askergren; till kyrkoherde i Flisby och Solberga för. samlingars pastorat af samma stift fångpredikanten J. M. Wallström; till kyrkoherde i Carlshamns stadsförsamlings pastorat af Lunds stift fängpredikanten, teol. dr och fil. mag. N. J. CervinSteenhoff ; sarat till kyrkoherde i Bunkeflods och Hyllie församlingars pastorat af sistnämnda stift v. pastorn J. Hallengren. — K. M:t har, under den 11 innevarande månad, förordnat nedannämnde att tillsvidare vara öfverbefälhafvare för följande skarppskytte-föreningar, nemligen: o kaptenlöjtnanten vid flottan H. G. Å B. Sabeljelt, för Östhammars frivilliga skarpskytteförening; löjtnanten vid Westgöta regemente E. W. Gillner, för Hjo frivilliga skarpskytteförening; kaptenen vid Helsinge regemente E. W. Ström, för Ljusdals frivilliga skarpskytteförening; och löjtnanten vid Westgötadals regemente K. G. A. Liedberg, för Thuns frivilliga skarpskytteförening. — K. Mit har under den 11 Augusti bifallit styrelsens för Carlskrona stads skarpskytteAN S Deras första omsorg tv Ro örfriskblef att erbjuda de resande nogOn förfrisk ning. De bästa rummen i slottet upplätos till deras begagnande; och fastän Maria af Clairvaut icke kunde undertrycka den känslan, att hon befann sig uti en för hennes kön och ålder mindre lämplig ställning, och ehuru medvetandet härom stundom kom hennes bjerta att slå oroligt och uppkallade en. öfvergående rodnad på hennes kind kände hon ändå, liksom en fågel, utsläppt ur sin bur, midt under sin oro och förlägenhet, I en viss glädje öfver den fribet, hvarät hon. kunde öfverlemna sig, och var i sjelfva verket mera tillfredsställd med sitt äfventyr än hon ens ville tillstå för sig sjelf. i I FJERDE KAPITLET. I