Aftonbladet – 21 augusti 1863, sida 3

fråga tar till ordet; men att nu lemna slottet läter sig icke göra. Det vore en galenskap att försöka det; och jag skulle anse mig fela mot min pligt såsom en kyrkans tjenare, om jag icke på det allvarligaste satte mig emot ett sådant öfverdåd. Hela trakten häremellan och Dreux är alldeles uppfylld af navarresiska trupper, för det mesta bestående af tyskar och andra kättare, som konung Henrik har i sin tjenst. Och om ni äfven har pass och skyddsbref af någon hans öfverbefälhafvare, hvarmed jag förmodar att ni låtit förse eder, så har ni af dagens äfventyr kunnat sluta huru mycket slikt bjelper, när mån råkar ut för dessa banditer, eom hvarken frukta Gud eller menniskor.4 I sanning, ärevördige herre4, inföll baronessan af Sauloy, tilltror ni oss större slokhet än vi kuana berömma 0ss af. Vi hafva hvarken pass eller skyddsbref af kät: arnes anförare. Den unga fröken var så ig alt genast efterkomma hertigens önkan, alt det icke var möjligt förmå henne at höra på några föreställningar. Men nu, då vi hafva henne här, måste hon underkasta sig stt låta andra råda, sade Carl af Montso:eau emåskrattande. Eadast I lotvea att vi haiva rättighet tt komma härifrån när som helst och utan hinderX, sade Maria at Cleirvaut i samma skämtande ton. 41 ämnen väl icke stänga slottsportarna för att hålla oss qvar? Nej, det skola vi visst icke göra, sade Gaspard; den veridsliga makten skall ingaunda tillåta sig något cbehörigt tvång emot er älskvärda person. Men om ni blir motträfvig, skola vi öfverantvarda er i kyrsans våld. Vår förträfflige vän abbån skull vestämma ölver edert öde, och hvad han rölvar vara räit och tillbörligt kan icke mdgå att gillas och stadfästas af. er furst ige onkel. (Forts.)