Aftonbladet – 12 augusti 1863, sida 3

liljor hos vieomten på hans lilla sloit Belmont? cJag har ju en gång pekat detta, sir George, och den, sum betviflar mina sanningskärlek, skall säkert tvifla på mina öfriga goda egenskaper. I detta ögonblick hördes en egendomlig ringning på porten, som begge ac samta lande visste bebåda vicomte de Brians onkomst. Den menniskan, utbrast sir George förtretad, Char föresatt sig att ständigt gå mig i vägen och hindra mig att vera ensam med er. Ni mäste visa honom, Clemencia, att hans närvaro är lika besvärlig för er som för mig. Teg ej emot honom. Det går icke en!4 4Välj mellan honom och mig, sade sir George, eom ej längre kunde äterhålla sin engelska stolthet. EJag har redan valt, sefior, så som ett frantimmer bör: välja, för att undvika uppseende och kiander. Vicomteus steg hördes redan i förmaket. tClemencia4, sade sir George häftigt, jag fördrager ej rivaler! sOch jag tycker ej om orimlig sa fordriagar, svarade Clemencia lugnt. Jag skulle tro, sefiora, uttjog. efter hvad som tu törefallit 033 ewmejlan, kunde hafva FT i I rättighet att framställa fordringar. SiMellan 088 hör ingenting forefollit, söm berättigar er att tvinga mig ur den bana jag utsiakat för mitt handlingssätt. oo CNi stöter mig bort?4 d SVisst icke; det är ni som sflägsnar er.4 I detta ögorblick bugede sig vicomten för Clementia. Skoile ni händelsevis hafva något upp: drog åt mig att uträtta i Cadiz, settora?9