Aftonbladet – 11 augusti 1863, sida 3

En ny motion af hr Rydin. Er Rydn väckte i ett af borgarståndets sedaaste plena följande vidtomfattande motion : sKastar man en blick tillbaka på det stora antal vigtiga samhällsreformer, som under de sednaste 25—30 åren blifvit införda uti vårt kära fädernesland,och de lika vigtiga som äfven vid denna riksdag blifvit dels föreslagne, dels antagne, såsom representationsförslaget, nya brottmålslagen, handelsoch handtverksfriheten, fortsättningen af jernbansbyggnaderna, med flera andra djupt ingripande samhällsreformer, inses lätt behöfvet och nödvändigheten att äfven i andra riktningar företaga förändringar och reorganisationer, vid hvilka man hittills ej fästat särdeles afseende, men hvilka likväl måste blifva en nödvändig följd, af hvad som redan egt rum och vidare kommer att ega rum, när de vid denna riksdag föreslagra eller beslutade förändringar komma till stånd; så att allt må ståi någorlunda harmoni med hvartannat och utgöra en hel sammanhängande organism, till ge mensam båtnad, styrka och förkofran åt hela landet. Hvad som likväl i betydlig mån sannolikt skall förhindra och motverka en högre utveckling af en dylik fullständigare organism än det edan nuvarande och ännu större blifvande missörhållandet emellan rikets städer och landsbygden, om ej någon ändring häri företages. Medan att rikets städer så småningom och frivilligt afsagt sig all uteslutande rätt till. handel och handtverk och meddelat denna äf-. ven åt landsbygden, samt i många andra hänseenden sökt närma sig denna, har mig veterligt! intet enda steg egt um från landsbygdens sida att närma sig städerna. Det hela utgör nu en bjert i ögonen fallande djupt ingripande disharmoni, som ju förr ju hellre bör alhjelpas och afskaftas. Detta torde böra ega rum på det sätt att äfven andra förmåner, som städerna ensamt nu åtnjuta, böra meddelas åt landsbygden och en del af landsbygdens åt städerna, så att öfverallt deltagande i lika skyldigheter gifver lika rättigheter, eller med ett ord att land och städer blifva gemensamma samhälligheter. Då först kan sannolikt hela vårt land till fullo ernå det välstånd, civilisation, oberoende och utveckling af all nyttig verksamhet, hvartill dess inre förhållanden kunna i er framtid göra det mäktigt; hvartill så många grundelementer redan äro lagda, och genom nu pågående riksdags åtgärder vidare blifva lagda. Till vinnandet af detta önskvärda mål, och med stöd af vid denna riksdag vidtagna åtgärder, får jag i motionsväg ödmjukligen föreslå följande: Rikets ständer ingå till Kongl. Maj:t med underdånig anhållan om nedsättande af en komite till utarbetande af ett förslag att föreläggas nästkommande rikets ständer om sammanslagning af landsbygd och städer till gemensamma samhälligheter med lika rättigheter och skyldigheter för bäda uti alla landets gemensamma angeliigenheter. Hufvuddragen af en sådan sammanslagning och gemensamhet torde måhända kunna blifva ungefärligen följande: Hela rikets samtlige landsbygd, städer och köpingar indelas, i hvad man måhända kan kalla landhkretsar. Då det nya representationsförslaget antager 175 ledamöter i nedre kammaren, borde landkretsarne bestå af samma antal; och då rikets folkmängd nu uppgår till något öfver 4 millioner personer, borde hvarje landkrets ega 20.000 —25 000 inbyggare, i mån af mer eller mindre tät befolkning inom olika orter. Städer af större befolkning må indelas i 2,3, 4 c. landkretsar i mån af folkmängden. Hvarje landkrets, för såväl stad som tillagd landsbygd, bör hafva en gemensam civildomstol, och en gemensam brottmålseller polisdomstol ; den