Aftonbladet – 10 augusti 1863, sida 3

aktas, såvida de ej ega sin grund i dåliga tänkesätt eller egenskaper. Låtom oss tvärtom vara tacksamma mot dem som någon ång göra sig löjliga och sålunda gifva oss tillfälle till ett bjertligt och oförargligt skratt, SJUNDE KAPITLET. Hvad läser ni?4 frågade sir George en afton då han fann Clemencia med ett tidningsblad i handen. Jag skulle kunna svara com Hamlet: Ord, ord, ord!4 svarade Clemencia leende. tcMen hvad slags ord? Ett slag som försvarar nutidens kommunistiska åsigter.X tMed hvilka synnerligast ni, seftora, borde sympatisera, sade sir George, som, ehuru han föresatte sig att ej i Clemencias närvaro begagna sin ironiska ton, dock af gammal vana ofta återföll deri. Nej, sir George, visst iekef, sade Clemencia mildt. a Heruy så, sefiora? År nåicke de fatti gas ifrigasie förespråkerska och ständiga beskyddarinna. Sir George, hvarför använder ni detta ironiska sätt att tala, då ni vet att det plågar mig? Jag ber er vara öfvertygad, alt huru skönt jag finner sjelfva guldet vara, så behagar mig likväl ej en dolk af denna metall. Vill ni förblanda kristendomens heliga uppmaning till de rika: Gif af ditt öfverföd, som bott är ett lån, på det du må få inträda i de rältiärdigas boningar?, med den röst scm tillropsr de fattiga i Bort med fattigdowen, oaktsdt den är ditt arf! Bort med undergifvenheten, osktadt den är din belönigg, din förtjenst, din dygd! Bort med din glädje och din återhållsamhet, osktadt deg är din medfödda filosofi)