Aftonbladet – 10 augusti 1863, sida 2

är draget ur skidan — ha äran att befria Lithauen såsom det befriade Lombardiet. Kejsar Napoleon inser, att om någonting skulle nedslå de fiendtliga partierna, vore det utförandet at hvad ingen af dem varit i stånd till; att hvad som mest skulle vara egnadt att befästa hans dynasti vore ett krig för Polens upprättande — d v. s. ett godtgörande af denna stora sekulärorättvisa, hvilket skulle öfver honom och hans familj nedkalla Guds välsignelse och menniskornas varaktiga tacksamhet. Kejsaren fullföljer icke något personligt syftemål i denna heliga sak och förbehåller sig sjelf endast tillfredsställelsen öfver fullgörandet af en ädel pligt. Förutsatt att ett stort Polen återupprättades, sade den store kejsaren, är det af föga vigt för mig antingen det blefve en österrikisk, preussisk eller rysk prins som innehade tronen. Ryssarne lyckönska sig öfver att ha vunnit tid och smickra sig med att se oss vanmäktiga för årstidens skull. Men må de komma ihåg att det var den 20 Sept. vi segrade vid Alma och att det var den 14 Okt. vi vunno slaget vid Jena, Kronprinsen af Sverge kunde ha varit i Petersburg innan jag var i Moskwa, sade Napoleon. Men hvarföre tala om krig, då det finnes så mänga skäl att ej misströsta om freden? Må man blott icke i Petersburg missakta kejsar Napoleons karakter, utan begripa att det finnes saker, som han ej kan tillåta att sägas till sig, och andra, som han ej kan tillåta att göras. Om kejsar Alexander är lifvad af samma anda af moderation, hvaraf vår regering låter leda sig, är ingenting mera enkelt än att påbjuda en vapenhvila och afbryta dessa militära för-beredelser, som likna en hotelse med krig och följaktligen ett obehag för Europa. Men om H. M. kejsaren af Ryssland af något skäl, som är svårt att begripa, skulle sätta en ny vägran mot makternas ganska hofsamma fordringar, skulle vi ännu en gång bli nödsakade att åt vapenlyckan och krigets vexlingar öfverlemna hvad som i dag kan afgöras med skäl och rättvisa. Statsutskottet har i dag på förmiddagen hait sammanträdde, hvarunder först till behandling företogs ett till riksgäldsafdelningen återremitteradt förslag, att rikets ständer för anläggang af den föreslagna vägen från, Ohrträsk till Fredrika kyrka och vidare till Åsele inom Westerbottens län, måtte anvisa ett anslag utan återbetalningsskyldighet af 100.000 rdr att under instundande statsregleringsperiod utgå med halfva beloppet eller 50,000 rår, under förbindelse för vederbörande, att icke blott behörigen utföra och fullborda ifrågavarande väganläggning utan ock ansvara för densammas framtida underhåll, hvilket förslag efter någon diskussion blef af utskottet godkändt. Utskottets vidare förhandlingar rörande gjorda framställningar om anslag till hamnbyggnader hafva föranledt utskottet dels att, med hufvudsakligt bifall till hr Lundbergs motion, tillstyrka, att rikets ständer för anläggande af en dragväg vid, samt verkställande af muddringsarbeten i Falkenbergs hamn måtte bevilja staden Falkenberg ett mot hälften af den härför beräknade kostnad ungefärligen svarande anslag af 11.000 rdr, mot skyldighet för staden att fullgöra de föreskrifter, som för tillgodonjutande af andra dylika anslag vid innevarande riksdag varda fastställda, dels att afstyrka riksdagsfullmäktigen Beeckströms framställning om anslag till förbättrande af hamnarne vid Grönhögen eller Degerhamn på Öland; äfvensom riksdagsfullmäktigen Rudbergs motion om statsbidrag för en hamnanläggning inom Högby eller Böda församlingar å samma ö. Slutligen har utskottet, i anledning afbegärda anslag till kanaloch slussverksanläggs ningar samt andra vallenkommunikationer beslutat tillstyrka: att rikets ständer för Inadalselfvens upprensning, för ångbåtsfart, från Klingerfjerden vid Östersjön till U anede by i Jemtland måtte bevilja ett anslag af 31,000 rdr, under vilkor att vederbörande menigheter förbinda sig för all framtid underhålla farleden; att rikets ständer måtte på det sätt bifalla hvad K. M:t föreslagit, att för segelleds öppnande från Haltefura vid Venera förbi Köpmanna bro genom sjöarse Akelången, Rogvarpen, Laxsjön och Lelången till Stora Lee, samt anläggning af en jernväg at 2350 fots längd vid Håfveruds bruk måtte beviljas, dels ett anslag af 200,000 rdr, och dels ett lån af 800.000 rdr, hvaraf under nästa statsreoleringsperiod 100.000 rdr må utgå såsom anslag och 450,000 rdr såsom lån till det bolag, som, genom kontrakt, hvilket sednast imom 1864 års utgång bör vara vederbörligen afslutadt, förbinder sig att utföra och fullborda hela den ifrågavarande kommunikationsleden; börande bolaget årligen efter slutet af det år, hvarunder hvarje fer sig stående del ef företaget blifvit fullbordäd, och intill hvilket ärs slut motsvarande del af lånet får räntefritt innehafvas, inbetala fem procent å det i förhållande till hela kostuaden på samma del belöpande länebelopp, af hvilket först beräknas 3 9 ränta å det efter hvarje inbetalning återstår-nde kapital samt det öfriga afgår å kapitalet. Plenum kommer äfven att hållas i efter. middag, då den på förmiddagen afbrutua diskussionen om Kinda kanal kommer att fortsättas. — Kongl. M:t har den 7 innevarande månad till borgmästare i Borås utnämnt och förordnat t. f. borgmästaren derstädes, viee häradshöfdingen J. A. Wendt. ———— — Postlidniogen meddelar K. M:1s kungörelse, angående fridlysning af fågelarten Grouse eler Mo-ripa: Vi CARL etc. göre vetterligt : att, då en oskadlig och till lifsmedel särdeles användbar fågelart vid namn Grouse (Lagopus Scoticus) el