Aftonbladet – 6 augusti 1863, sida 2

— Man läser i Göteborgs Handelstidning : Ibland matnyttiga foglar, som ega en synnerlig betydelse för den ordnade jagten, intager i England och Skottland Grouse (Lagopas Sc0ticus) ett bland de främsta rummen. Med betydliga kostnader och sällsynt ihärdighet hafva brr J. J. och O. Dickson under åren 1861 och 1862 sökt, genom från Skottland införda dels ägg, dels fogelpar, göra detta villebråd hemmastadt i Sverge. Så utsläpptes under nämnda år icke mindre än 21 par Grouse-fogel å de jagtmarker som af hr Dickson disponeras i närheten af Jonsered. Man har sväfvat i någon ovisshet rörande framgången af detta intressanta försök, intilldess i dessa dagar, på dessa samma marker, en kull blifvit funnen med 5 unga tGrouse, hvarat det framgått att denna fogel här kunnat bygga bo och fortplanta sig. Det är sålunda att anse såsom gifvet, att Grouse skall inom en ej aflägsen tid hafva ingått i vår fauna, särdeles som ljungtrakter, hvarpå vårt land är så rikt, utgöra fogelns käraste tillhåll. Efter hvad vi förnummit, lärer denna fogel komma att fridlysas under två år, och bör man hoppas att alla jägare skola, till egen framtida fromma, respektera denna fridlysning, hvarigenom Grouse kan hinna något sprida sig öfver landet. Till ledning för dem, som ej känna denna fogelart, böra vi upplysa, att fGrouse är af ungefär en orrhönas storlek, rödbrun till färgen, benen och klorna försedda med fint ljusgrått dun, stjerten tvärskuren med 16 pennor, hvaraf 4 bruna och de öfriga svarta. Vid uppflygandet utstöter tuppen ett ofta förnyadt uh kock, Ungarne äro till färgen ljusruna.