Aftonbladet – 5 augusti 1863, sida 2

— Djurgårdsteatern gaf sistlidne lördags afton för första gången detförut omnämnda lustspelet Hia ondes nidcert, hvars tyska original, se0om bär den hyggliga titeln ?500,000 Teufel4, tyckes hafva COrfeus i underjorden att närmast tacka för sin tillvaro. Styckets tre akter äro ytterligare indelade i sju tablåer, af hvilka hvar och en företer en ny scenförändring, äfvensom de deri uppträdande personerna presentera sig i alltjemt förändrade gestalter och nya kostymer, så att det åtminstone icke finnes skäl att klaga öfver bristande omvexling; och detta synes verkligen hafva föresväfvat författaren såsom hufvudsak, för att förekomma all reflektion öfver sammanhanget i det hela. Bearbetningen och lokaliseringen äro, som man ken finna, gjorda på ganska fri band, och åtskilliga hänsyftningar på saker, som för dagen hafva ett visst intresse, förekomma allt emellanåt, hvarvid dock äfven ämnen, som alldeles icke äro lämpliga att neddragos inom steren af ett ytligt gyckel, behandlas på ett nog lättsinnigt och skeft sätt, för att icke tala om de något vågade och tvetydiga uttryck, som här och der påträffas. Attiettstycke som detta framkomma med tal om den blågula fanan, frågan om krig eller fred samt att deri inlägga Björneborgsmarschen äro allt saker, som svårligen kunna undgå att göra ett pinsamt intryck på ej mindre det estetiska än det fosterländska sinnet och vittna ojäfaktigt om bristande smak och urskilning hos bearbetaren, hvilket icke torde böra lemnas oanmärkt till förekommande af framtida missbruk i den vägen. För öfrigt tyckes stycket, som direktör Roos uppsatt med relativt betydliga kostnader både för de nya, förtjenstfallt målade dekorationerna och de inängfaldiga kostymerna, rätt mycket roa den talrika publiken, som alideles uppfyllde den lilla salongen. Isynnerhet verkade stadsbudets kupletter till en munter sinnesstämning. Hr Bernd föredrog dem äfven på ett rätt lyckadt sätt, och mll Roos återgaf sin roll med mycken liflighet och friskhet. ——