Aftonbladet – 4 augusti 1863, sida 3

elll kanoner, 7 skonerter och 11 transportångfartyg; 5) Svarta hafsflottan, 42 äng: I förtyg, deraf 6 bestyckade med 11, 3 med Å9I och resten med 3 och 2 kanoner; 6) : Östersjöflottan, bestående af I linieskepp -fom 135, 131, 111, 84, 83, 78 och 65 kanoner; 14 fregatter, 6 korvetter 0. 8. Vv. rjinalles 93 fartyg, alla byggda i England -11851-—1861 och försedda med engelska ma skiner. — — Kommerskollegium har meddelat reI visorn C. L. Lindqvist patent under 8 års tid å s. k. propellersmörtjernor. — Vid allmärna pantlåneinrätningen äro från och med den 28 sistlidne Juli till och med -Å3 dennes utgifna 2473 lån med 21.264 rdr 50 öre Toch inbetalda 1826 lån med 16,593 rdr 50 öre rmt. ) o— Göteborgs gasaktiebolag har under förI flutna året gjort så goda affirer att detlemnat en utdelning af 17 procent å aktiekapitalet 487,500 rdr. — Af det Utdrag ur rikets ständers riksgäldskontors för år 1862 afslutade hufvudbok?, hvilket åtföljer gårdagens nummer af Posttidningen, inhemtas bland annat följande: Kapitalräkningen, som vid årets början uppta ger tillgångarne öfver skulderna till rår 3.538,500: 44, uppgifver dem vid årets slut till 8.729,530 rdr, utvisande en tillökning af 5,191,029: 56, i det kapitalräkningen tillgodoförts kapitaloch räntevinster m. m. för 7,490,477: 39, hvartill kommer till särskild redovisning öfverförd skuld 3 247,600 rdr, eller tillsammans 16,738.077: 39, medan samma räkning påförde statsanslag m. m, endast uppgå till rdr 5,547,047: 83. Bland de på kreditsidan upptagne poster må nämnas: årets allmänna bevillning, af rikets stinder beräknad till 2.250,000 rdr; öfverskott Ja 1861 års dito 184.827: 31; behållen kortstämvelafgift 40,838: 9; dito tidningsstämpelafgift 146,438: 11; skatterättsmedel 13,174 rdr; återlevererade eller besparade anslag 55.718: 39; statsverkets bidrag 2.059.790 rdr; öfverskott å statsinkomsterna samt besparingar å förslagsanslagen 2.173 667: 74, nemligen för år 1860 rdr 1,173.667: 74 och för 1861 rdr 1,000,000; riksbankens bidrag 333,333: 34; räntor 244,72 ; samt den vid ärets slut återstående obligationsskulden för 1855 och 1861 årens inhemska fon derade statslån 3,247,600 rdr; hvilken skuld blifvit öfverförd till särskild redovisning. I debet upptagas bland annat ränta och amor tering å 1855 års inhemska statslån 13,655 rår: å 1858 års jernvägslån 1,166.666: 67; å 1860 års d:o 1,466,000 rdr; å 1861 års inhemska lån 165,000 rdr; vid sednaste riksdag beviljade extra statsanslag 1.955,716: 76; anslag ull folkundervis ningen 259.000 rdr; aflöning till justitieombuds mannen och dess expedition, för hans embetsresor m. m. 16,355: 35: brist i jrmäns pensions kassas tillgångar 83.307: 59; riksgäldskontorets förvaltningskostnader 76,947: 49, hvartill komma kontorsoch rättegångs-expenser 5.188: 88, samt kostnaden för rikets ständers hus 17. . Af riksgäldskontorets skulder 8,061,762: 11 voro 4,008 517: 36 löpande med ränta och 4,053,244: 75 räntefria tutom 14,701,922: 20 inom linien balanserade, hvaraf öfver 6 millioner i till riksbanken och 8 millioner till allmänna hypoteksbanken öfverlemnade obligationer). Af kontorets fordringar 16,791,292: 11 voro 12,946 93 50 löpande med ränta, 808,980 rdr för närvarande, men blott till viss tid räntefria; och 3.035,376: 61 utan ränta (utom inom linien balanserade tillgångar 14,589,753: 36, hvaraf ofvan nämnde 8 millioner utgörande allmänna hypoteksbankens grundfond). Bilagan innehåller vidare särskilda redogörelser för de till statens jernvägsbyggnader upplånta medel, för de fonderade statslänens liqvidationsoch amortissementsfonders ställning samt för de svenska fonderade statslånen. Af den sistnämnde finner man att den åte de obligation skulden var för 1858 års jernvägslån 20,737,33; 33; för 1860 års dito 25,862,133: 33, eller tillsammans 46,599,466: 66, och tillika med den inhemska 49,847,066: 66. —A — Från Helsingborg skrifves i Öresundsbladet: Hamparbetet härstädes har under hela tiden bedrifvits med särdeles kraft och raskhet samt är i sitt slag ett ordentligt storverk. Trakten, der utgräfningen till hamn nu företages, samt ännu längre upp deremellan och staden var för 10—20 år sedan ett ordentligt moras. Nu får man deremot en betydlig landvinning med fast sandbotten och passande till lastageoch timmerplatser såväl vid södra som äfven till någon del vid norra sidan, allt af den massa fyllning, som der dagligen påföres af utgräfningsarbetet i hamnen. Denna utgräfning är högst betydlig, dels emedan den upptager en stor areal och går till ett djup af 10-12 famnar och dels emedan grunden är emellanåt hård sandsten eller skifferartrade schickter. ehuru en stor del äfven endast är lös sand. Flera hundra tusen lass af denna utgräfning ha sålunda blifvit bortförda och mycket återstår ännu, så att landvinningen härigenom blifver ännu större. Till allt detta fordras dagligen en handkraft af hundratals personer. Äfven murarbetet är ganska kolossalt och storartadt. Under vattenytan muras med så kallade betongblock, och är detta det enda ställe åtminstone i Skåne, om icke i Sverge; der detta nya murbruk hittills begagnats. Massan härtill beredes af sönderslagen granit, Portlandscement och godt grus, vissa delar af hvardera, hvilket vått sammanblandas och ifylles mellan bräder, nedsatta som plank, till den tjocklek man vill hafva muren, samt sammanpackas efter som påfyllningen sker med ett slags klubbor eller s. k. sjungtrur, i någon likhet med dem som begag. nas vid gatuliggning. Efter några dagars tid borttagas bräderna och massan hårdnar samt blifver innan kort så fast, kompakt och hård som den hårdaste granit och kan ej sönderslås, utan att sprängas, samt lär hafva en större kraft att emotstå vattnets inverkan än sjelfva graniten. Betongblocken äro derföre gjorda så höga som vattnet räcker, eller ungefär till den blif vande vattenytan. Ofvanpå denna betongmur sättes en mur af tuktad granit, hvars öfversta lager utgöres af fint huggna block af ovanlig både storlek och skönhet. Ben som sett dessa präktiga, ofta 3 alnar långa block, hållande hvardera minst en aln å hvarje sida i qvadrat, skall högligen förvåna sig öfver att en så stor samling utsökta granitstenar varit här att erhålla. Lika mycket måste man förvånas öfver den ofantligt stora massa af sten, som man samlat från alla håll till hamnbyggnaden, äfvensom deröfver att en så ofantlig mängd deraf, utgörande tillhopa nästan ett helt berg, kan konsumeras till hamnarbetet. Vi å vår sida tro, att I staden kan lyckönskas att hafva fått en så dug: lig, driftig och praktisk ingeniör som hr Carle till att anlägga och utföra detta arbete, hvilket i sinom tid måste blifva en evärdlig heder både tiga mig bennes kärlek, denna perla, som hvilar i ett så stilla och lugnt haf, att den knarda aduta gö I ÄÅWtt skal Am vägnrna