Aftonbladet – 4 augusti 1863, sida 3

-) kostat verkställningen af detta hamnens nödiga Å utvidgande. — I — En korrespondent från Upsala till Han ) i delstidningen skri!ver: ): Under den der tekanta fruntimmersveckant hade man tilifälle här i Upsala att se hvarje af . ton en massa af tjenstefolk styra sin kosa u till j någon närbelägen danssalong — och sådana er bjödos hvar som helst uti det gröna — för att fira respektive namnsdagar. Dessa fester slutade varligen ej förr än fram emot morgonen. och den som hade den lyckan att bo vid någon at -å de gator, de på hemfärden passerade, och gjori de sig besväret att stiga upp ur sin säng, kunde då få se en skara — femtio till sextio personer — alla mer eller mindre maskerade och iklädda de mest fantastiska drägter, under klingande spel dansa gatan framåt. De flesta drägterna voro från Bellmans tid, och han sjelf, kädd i allongeperuk, med en skinande Ulla Winblad under armen. gick vanligen i töten eller rättare sagdt dansade efter någon känd Bellmansmelodi, såsom t. ex. Se dansmästar Mollberg, bröder! — allt under ack mpagnement af fiol, draghar1 monika och triangel. ter dem kom då sedan en hop dels Bellmansfigurer och dels national drägter, mer eller mindre lyckade, alla sjungande eiter musiken. Det var en fullständig karneval, och man skulle varit frestad att tro sig förflyttad till Paris, till Mabille eller något annat dansant ställe, såvida icke den breda Uplandsdialekten stört illusionen. Dessa nattliga orgier upprepades hvarje morgon mellan 3—4, och troligen tågade de fram genom de allra flesta gatorna och störde sömnen för alla som bodde der. De lära vara vanliga under denna vecka, men utklädningen har icke något år förut varit så lyckad som nu, och de allra minsta smedoch sotarepojkar voro klädda i slängkappor och stora hattar samt togo sig befängt lustigt ut såsom herrar på modet. Bö Årsväxten och skörden Från Christianstad skrifves den 1 Aug : Rågen har man på flera ställen börjat aftaga i trakterna närmast omkring staden. Väderleken har åter kastat om och blifvit regnig. — Från Helsingborg skrifves den 31 Juli: Väderleken har under hela veckan alltsedan i lördags varit vacker och torr med värme och en klar himmel, till stor glädje för skördemannen. Endast i går morse och under förflutna natt har något regn fallit, men solsken och torkande vindar hafva genast efterträdt dessa korta regnskurar. Länsstyrelsernas första årsväxtberättelse. Från Skaraborgs tän (dat. den 15 Juli): Rörande de särskilda sädesslagen uppgifves förhällandet sålunda : Höstsädena hvete och råg anses komma att gilva fallt medelmåttig, på några ställen god skörd. Vårsädena korn, blandkorn och hafre äro på styf lerjord samt högländt mark ännu tunna och korta. Detta oaktadt samt ehuru å en del å slättbygden inom Skara fögderi mask skadat vår säden, anses den komma att öfver hufvud lemna god skörd. Trindsäden, ärter, vicker och bönor äro i allmänhet föga försigkomna. Afkastningen anses blifva fullt medelmåttig. . Angående afkastningen af rotfrukter, potates, rofvor och rötter, kan något tillförlitligt omdöme icke meddelas, emedan dessa säden ännu äro föga törsigkomna. För närvarande hafva de ett vackert utseende. Af lin och hampa, som föga odlas, beräknas medelmåttig skörd. Grässkörden och hö ängsten, som nu pågå, synas i allmänhet, så väl å naturliga som artificiella ängar, lemna god, i Skara ocn Norra Wadsbo ymnig afkastning. 1 öfriga delar af länet uppgifvas klöfvervallarne hafva lidit något af de starka frostnätteraa i Maj och April månader. Från Blekinge län (dat. den 27 Juli): Hösten 1862 var särdeles tjenlig för jordens beredning; och utsåddes till följd häraf ovanligt mycken vintersäd. Under November, December, Januari, Februari och Mars månader var väderleken i allmänhet blid, men under April och början af Maj inträffade nattfroster och torka, hvilket å flera ställen verkade skadligt på höstsädesbrådden och den naturliga ängen. Under Juni månad hafva värme och regn omvexlat, hvarigenom årets gröda gått betydligt framåt. Hvetet synes i allmänhet frodigt, men å ett och annat ställe lärer s. k. rost visat sig, utan att detta likväl torde komma att inverka på skörden. Höstrågen är på åtskilliga ställen tunn, men axen äro stora och väl matade, så att god skörd deraf är att förvänta. Korn, vårsäd, blandsäd, hafre, ärter, vicker och bönor synas nästan öfverallt hafva jemnt och väl uppkommit, men hafva på många ställen lidit af torka och frost. Enahanda är förhållandet med potäter, fodermorötter och rofvor. Angående lin och hampa kan något yttrande ännu icke meddelas. Höafkastningen å naturlig äng synes blifva endast medelmåttig, men deremot å artificiel äng bättre. Betet har hittills i allmänhet varit tillräckligt. Revue de la semaine,