Aftonbladet – 3 augusti 1863, sida 2

uppförande, kunde hon med svårighet dölj huru mycket det plå-ade henne. För öfrigt fann Clemencia få eller inge förändringar bland sina vänner. Öfver doa Galos hufvud hade dessa åtta år rullat fram, liksom alla föregående, utar alt lemna några spår efter sin framfart De sju tusen realerna hade hvarken ökats eller minskats, perukerna hade fortfarit at tjenstgöra i sin gamla vanliga ordving, lorg netten hade ej upphört att vara af största nytta för sin egare, och denne ej heller att ständigt vura damernas trogne riddare. Alla hans vänner hade erfarit någon förändring i lefondssätt eller vilkor, sjelfva embetsrummet hade blifvit flyttadt, meu don Galo intog der äanu alltid samma plats, vid samma pulpet. Dofia Euirasia hade trotsat tidens makt, lika väl som en stark fästning trotsar en storm. Don Silvestre, hvars mage utgjorde det mest framstående i hela hans personlighet, och som allversamt fruktat att aldrig mer få se sina fötter, började nu hysa ett svagt hopp att få äterse dessa sina gamla bekanta. Pepino fortfor att vårda Mercurius och hans kamrater på det ömmaste, derti!l manad. lika mycket af sitt eget goda hjerta som af sin matmoders befallning. Clemencia var mycket välkommen hos sin tanf, som genast gjorde henne en lång och utförlig beskrifning om alla sina li danden. Constancia visade en stilla, men uppriktig glädje öfver att få å.erse sin kusin, och ingendera antydde med ett enda ord på den sorgliga bändelse som inträffade under deras sednaste sammanvaro. I anledniog af markisinnans sjukdom och den farliga vändning hennes onda tagit, inlände inom kort Alegria med sin man och tvenne barn, ifrån Madrid, der de voro bosatte. Alegria skulle ha kunnat passera för ett